- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Andra cykeln /
402

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Familjen Larsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bortskuffa dem som ställde sig på medarna eller hängde
sig vid hästarnas tyglar, ropande med sönderslitande röst
sitt »leipää! leipää!» Men desse uslingar läto hvarken af
böner eller hotelser bortvisa sig; de följde den främmande
ståtlige herrn beständigt i spåren, och så intågade Bertelsköld
i staden med ett skrikande följe af minst sextio
eller sjuttio tiggare.

Knappt hade han hunnit till torget, innan ett
bullersamt uppträde gaf en ny och förskräckande bild
af hungerns fasor. En stor lurfvig björnhund hade,
drifven af svält, vågat sig ut på gatorna. Hans åsyn
gaf signalen till en allmän hetsjagt. Alla störtade sig
efter honom; själfva den vanmäktige tiggaren fick nya
krafter vid detta oväntade byte och lyckades få sina
domnade ben i rörelse. Den arma hunden jagades från
gata till gata, från gård till gård, mer nitiskt än vargen i
skogen. Stundom vände han sig om och visade tänderna;
men förgäfves, hopen aktade ej därpå; ny flykt, ny
jagt! Sist råkade den stackars förföljde i en trång smuga
utan utgång mellan tvenne hus. Här angreps han med
käppar, stenar, isbitar. En stund försvarade han sig
med förtviflans mod; slutligen dukade han under, drogs
fram i triumf, fördes på torget, slaktades, stektes och
åts – allt inom få ögonblick.

Det var dock en grad högre i mänsklighet, ty Bertelsköld
hade vid dylika tillfällen sett villebrådet förtäras
rått på stället. Sorgsen vände han sig bort och frågade
efter köpmannen Larssons hus. Man visade honom
ett af de prydligaste husen vid Köpmangatan, utmärkt
genom sina större fönsterrutor och sin ovanligt rikt
utsirade port. Men denna port var stängd liksom alla
de andra och de flesta fönsterrutorna tillskrufvade.
Grefven bultade på.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:20:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/b/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free