Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Jagten vid Liebeverda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rykande kötträtter och försedda med stora remmare af
både öl och vin.
Officern, som anfört tåget, borstade skogens mossa
i hast från sin blåa ryttaredräkt och infördes i en rikt
upplyst sal, där ett talrikt sällskap ännu var församladt
efter den långvariga middagsmåltiden. Honom, som på
fastande mage kom från kölden, undföll det icke att
sällskapet tagit något till bästa; men likväl röjde sig
ännu spåren af en ceremoniös vördnad, med hvilken de
församlade dryckeskämparne höllo sjg på ett visst afstånd
ifrån en hög personlighet, hvars sköna och ridderliga
gestalt vid första anblicken visade hög börd och vana
att befalla.
Denne man, som utgjorde det glada sällskapets
medelpunkt, var ingen annan än kurfursten af Sachsen,
numera exkonung af Polen, och den mörke mannen med
den lurande blicken vid hans sida var hans ryktbare
fältherre, Dünamündes eröfrare, general Fleming.
Den svenske officeren framträdde med en vördnadsfull
hälsning, sade sitt namn och framförde det budskap,
att hans herre, konung Carl, ej skulle underlåta att i
morgon infinna sig i slottet, för att deltaga i den stora
jagt, hvartill hans majestät var inbjuden, samt att
konungens jägare och hundar hade under budets inseende
blifvit hitskickade på förhand.
Det svenska sändebudet var en ung man, föga
öfver tjugu år gammal, men högväxt och axelbred.
Exkonungen mönstrade honom ett ögonblick med kännareöga,
rynkade pannan, när han märkte den skicklighet,
med hvilken svensken, under all vördnad för öfrigt,
undvek att gifva honom titeln majestät, men återtog
snart en förbindlig och nedlåtande uppsyn, fägnade sig
att konung Carl ville göra hans jagt den äran och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
