Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Majniemi slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man gick in i den enkla, men trefna boningen, där
Bertelsköld mottogs med en vördnad och hjärtlighet,
som gingo honom till hjärtat. Det var länge sedan den
tappre karolinen – han som icke hade något hem i
den vida världen – hade sett sig omgifven af hemmets
stilla lycka. Hans biltoga ande hade så länge drifvit
omkring på lifvets stormiga våg, att han nästan förgätit
hvad frid och förnöjsamhet, hvad kärlekens löjen och
eldskenet från egen härd betyda för människohjärtat.
En känsla betog honom, likasom kände han sig engång
åter hemma, och han lyssnade med vänligt deltagande till
den gode förvaltarens berättelser om alla Majniemis öden
på dessa sexton år, sedan det frångick dess förre ägare:
huru kronan icke anslagit något underhåll för slottet
och trädgården, hvilka därför måst förfalla; huru de
vidsträckta ägorna blifvit mycket odlade och folket
kommit sig uti välstånd genom salig grefvens byskola
och andra kloka inrättningar, tilldess att kriget och
pesten borttagit mer än hälften armar från plogen; och
huru man ännu välsignade salig grefvens minne för de
understöd, hvarmed han i de förfärliga missväxtåren
räddade folket från hungersdöden.
Dessa berättelser afbrötos genom ett nytt klappande
på porten, och mäster Per, trygg i känslan att nu äga
tappre försvarare, gick för att öppna. Snart förde han
med sig en ung man i bondedräkt, hvars senfulla gestalt
förrådde lika mycken styrka, som hans klipska ögon
läto ana förstånd och slughet.
– Löfving! utropade Bertelsköld med glad
förvåning. – Du här, min raske gosse! Och vi trodde dig
långt för detta dingla som ärlig karl i ett ryskt bastrep.
– Ännu icke! svarade muntert den ryktbare
partigångaren och spejaren Stefan Löfving, ty det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
