Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Flyktingarne i ödemarken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sprakade i ugnen en brasa af grof tallved. Heikki och hans
unga hustru betraktade hvarandra med en känsla
af trefnad. De hade aldrig förr suttit tillsamman under
eget tak, och denna förfallna nedrökta byggnad var den
första fasta egendom och det första hem de ägt uti
lifvet. Medan den gamle Hilli ej kunde nog prisa hemmanets
förra rikedom och sucka vid tanken på dess nuvarande
armod, tyckte sig de unga nygifta rikare nu, än
de någonsin varit förr. Sorgsen och tankfull satt Marie
vid ugnen, och mot hennes vilja flydde hennes tankar
tillbaka till Stockholm, till det rika grefliga huset, där
midt under Sveriges armod allt ännu var sammet, siden,
speglar och guld. Frestaren, som alltid är till hand i
sådana ögonblick, hviskade i hennes öra: hvarför bytte
du denna prakt mot ett eländigt skjul bland drifvor
och ödemarker? Men den tysta rösten i hennes innersta
svarade härtill: Marie, du gjorde rätt! Och frestaren teg.
Elias återvände nu med sin bössa från skogen och
medförde två skjutna tjädrar, hvilka man genast anrättade.
– Jag vill göra dig ett förslag, Heikki, sade han
gladt. Jag vill blifva din torpare, och så skola vi
bygga tillsamman; här är god timmerskog rundtomkring oss.
Först vill jag hjälpa dig att bygga en bra gård här på
kullen, och sedan skall du hjälpa mig att bygga en liten
stuga dernere vid sjön. Du skall sköta åker och äng,
ria och ladugård; jag däremot skall fiska der i den
vackra viken, när du icke behöfver mig, ty min håg står
ändå ständigt till sjön.
-— Hand på det! svarade Heikki hurtigt. Men då
skall du också hafva en rask hustru, som bjuder dig en
glad min, en god brasa och en varm gröt, när du
kommer frusen och våt tillbaka från sjön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
