- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Fjärde cykeln. Förra afdelningen /
79

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Vinter- och vårdagar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En klok gubbe från Monäs by rådde folket att kasta
stål uti vaken, där de sökte sin klocka. Stålet skulle då
ofelbart klinga emot den invigda malmen, om klockan
fanns der. Men försöket lyckades icke, stålet klang
emot alla stenar på bottnen. Några menade felet ligga
däri, att man ej iakttog fullkomlig tystnad, såsom när
man letade jordgömmor. Andra trodde sig kunna intet
uträtta utan att prästen läste sin bön öfver vaken. Först
sedan Elias fann på att söka klockan med dragg, på
fiskarevis, så fanns hon slutligen, drogs med förenad
styrka upp i dagsljuset och fördes under stoj och
glädjerop tillbaka till kyrkan.

Det begynte redan skymma, när Elias och Heikki
återvände öfver isen tillbaka till Loilaks. Snövattnet,
som middagstiden smultit i gropar och hjulspår, hade
åter stelnat aftonfrosten till en tunn pappersis, som
rasslande bräcktes under vandrarens fötter. Himlen var
så ren, så blå, som den här i norden endast kan vara
under en skön marskväll, och en egen vårkänsla genomgick
hela naturen. Äfven de båda vandrarne, som ingalunda
voro fallne för svärmiska intryck, drucko med
välbehag den rena luften – och betraktade tyste
den öfver granskogen tindrande aftonstjärnan.

De hade uppnått landsvägen icke långt från det
ofantliga stenkummel som oceanen fordom uppkastat på
denna strand, där Elias, med en erfaren partigångares
skarpa blick, blef varse ett par ovanligt breda medspår
på vägen.

– Någon rysk herre har åkt norrut i dag, sade
han, ej utan en orolig blick mot den obevakade gården.

– Det måste ha varit en förnäm herre – genmälde
Heikki, i det han mönstrade hofspåren – han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:21:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/d/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free