Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Fällan på Lillkyro prästgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det besked, att för närvarande ingen annan än domarens
långa skrifvare tagit kvarter i nattstugan. Det hörde
nämligen till tidens vackra och gästfria sed, att ständigt
ett större varmt rum i gården stod med bäddade sängar
öppet för alla resande, som där togo in utan allt krus
och anmälan och försörjdes med hvad de behöfde, mången
gång utan att värdsfolket ens visste hvem gästerne voro.
Tid efter annan, i synnerhet om morgnarna, skickades
någon af tjenstefolket att efterse hvem som där tagit in
och hvad de kunde behöfva, och det kallades att »vittja
nattstugan», alldeles som fiskaren på morgonen vittjar
ryssjor och laxpator för att upptaga nattens fångst.
Dessa gästvänliga fällor, på en tid när så få andra
bekvämligheter stodo resande till buds, hade sina
ömsesidiga fördelar. Hvarken värd eller gäster generade sig
mer än dem lyste; landet hade icke en enda tidning, men
hvarje resande motsvarade ungefär ett tidningsnummer i
våra dagar och betalade sin undfägnad med färska
nyheter när och fjärran ifrån. Det fanns därför mången
hederlig landspräst, hvilken ansåg sig bedragen på dagens
nyaste krönika, när fällan vittjades och understundom
fanns tom.
Kanske fanns det något i den förmente landsfiskalens
utseende, som lät prosten Gumse hoppas en rikare skörd
än vanligt, ty han förnyade sin vänliga inbjudning, med
tillsägelse åt Brita att bädda sängen åt den resande herrn
och låta skrifvaren ligga i fållbänken. Karlen kunde få
en bänk i drängstugan; hästarna borde vattnas och ledas
i stallet, ty betet i hagen var ännu för klent, och där
vore ingen säkerhet, om kräken flöja; man skulle komma
ihåg hur det gått med Anders’ häst.
Bertelsköld lät endast förmå sig att äta kvällsvard
i prästgården, medan hästarna fodrades. Han infördes i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
