Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Fällan på Lillkyro prästgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den låga salen, hvilken med två kamrar och kök inrymde
kyrkoherden i ett välmående pastorat och hela hans
familj, utom adjunkten, som bodde i vindskammaren
och hade trettio plåtar i lön. Han fann vid det dukade
bordet en husesam prästfru i grå yllekofta, hemväfd af
egna fårs afkastning, omgifven af en matfrisk skara af
barn och barnabarn, som tigande gjorde godt besked i
det digra grötfatet. Man gjorde inga omständigheter;
gäster sutto ju dagligen här vid samma bord, och att den
förmente landsfiskalen erhöll en plats vid bordets öfra
ända bredvid den ärevördige värden, var sannolikt en
extra utmärkelse, som kunde förklaras af någonting
ovanligt i hans utseende, hvilket omedvetet lät ana
en person af annat stånd, än prästgårdens dagliga
kunder.
Prosten Gumse hade mycket att fråga: hvad man
sade i Vasa om riksdagen; hvad man tyckte om valet;
hvad man betalade för rågen; om man skulle få krig;
hvad smöret kostade; huru det var med de polska
affärerna; om här smugglades mycket brännvin öfver till
svenska sidan; om romerske kejsaren var illa sjuk; hvem
som skulle blifva fogde i Korsholms härad och om det
var sant att påfven skulle abdikera. Sedan Bertelsköld
på dessa frågor svarat allt hvad han visste och kanhända
litet därtill, sökte han åter leda samtalet på Lauris person.
Men knappt hade han för andra gången nämnt detta
namn, innan där uppstod en förlägen tystnad, den ena
såg på den andra, och man hörde en af de minste
pojkarne hviskande fråga modern »om den främmande
herrn ville sätta Lauri i kurran.»
Det var klart, att en sådan förbehållsamhet måste
hafva någon orsak, och då den unge vandrande riddaren
icke hade lust att röja sitt inkognito, tackade han för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
