Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Esters upptäckter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vördade svärfar i allehanda mystiska spekulationer. Men
den välädle rådmannens hela uppsyn röjde en så okonstlad
bestörtning, att man snarare kunde tro honom misstänka
sin svärfar för ohemula försök att lura honom, svärsonen,
på hans tillkommande arf. Det blef en ganska uttrycksfull
paus af ömsesidig förundran där nere i lastrummet.
– Dessa penningar tillhöra icke mig, och jag har
om dem ej den ringaste kännedom, utbrast Larsson
slutligen med en harm, som han icke brydde sig om att dölja.
– Det är mycket möjligt att så förhåller sig, svarade
fiskalen helt saktmodigt. Men patron ursäktar, att
jag i så fatta omständigheter måste tillsvidare stoppa fartyget.
Larssons tålamod svek.
– Och med hvad rätt – utbrast han – vågar ni
hindra en riksdagsman att infinna sig på sin plats?
Hvar står det skrifvet, att fartyg stoppas, för det att de
föra silfver från en inrikes ort till en annan?
– Silfver? genmälde Spolin försmädligt, i det han
höll ett af de nya mynten mot dagern från storluckan.
– Å, silfver må patron Larsson föra hvart han behagar
inrikes, men jag tror icke att man kan göra detsamma
med stämplade tennstycken. Dessa penningar äro allesamman falska!
-
12. Esters upptäckter.
Hade briggen Ester remnat i stycken och plötsligen
börjat sjunka, skulle det knappt framkallat en
större förvåning hos alla de kringstående, än det enda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
