Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 29. Ester Larssons flykt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
presidenten grefve Torsten Bertelsköld, hvilken, såsom vi
veta, med en fordom försmådd älskares hela hämndlystnad,
svurit henne en oförsonlig fiendskap. Mot
hans inflytande hade alla reklamationer varit förgäfves,
och grefvinnan ägde nu, utom sonens understöd, endast
så mycket öfrigt, att hon icke saknade det nödvändiga.
På Falkby – ty så kallades äfven den lilla
del af godset, hvartill kronan »af gunst och nåde»
förunnat den tappre karolinen Gösta Bertelskölds änka
besittningsrätt för hennes person och återstående lifstid
– på detta Falkhy kände man tvenne slags högtider,
utom de vanliga helgdagarna. Den ena inträffade, när
grefvinnan Ebba Liewen, född Bertelsköld, här
besökte sin svägerska och älskade ungdomsvän; den
andra, när ende sonen Carl Victor fick ledighet att
besöka sin mor. Dessa kära besök voro ljuspunkter
i det annars enformiga och ensliga lifvet på Falkby,
och dess almanacka hade sina tidskiften från det ena
besöket till det andra. När någon gång den sällsynta
lyckan skedde att båda inträffade samtidigt, plägade
grefvinnan på Falkby skämtande säga att hon kände sig
två sekler yngre, när hon på ena sidan hade sextonhundratalets,
på andra sidan sjuttonhundratalets ungdom
invid sitt hjärta.
– Skada – tillade hon då i samma ton, men
med en tår i sitt ännu blixtrande mörka öga – skada
att stora ofreden ligger emellan dem båda!
Carl Victor Bertelsköld kände hjärtat klappa fortare
vid dessa minnen af sin mor, när han, en af de sista
novemberdagarna i skymningen, på afstånd igenkände
de löflösa, med rimfrost betäckta björkarna vid Falkby.
Härtills hade hans tankar nästan uteslutande upptagits
af omsorgen om det unga ressällskap han så oförmodadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
