Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Linné och hans disciplar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. Linné och hans disciplar.
Munsalius! Munsander! upprepade ynglingen. Tackar
vördsamligen. Kallar du detta att omplantera mitt
ärliga namn, så må det hellre växa vildt i skogen.
– Jag medger – fortfor den unga flickan skrattande,
i det hon knöt stängeln af en persisk ros fastare
vid stödet – jag medger att där är mera mun i de
namnen, än den gifmilda naturen låtit falla på din lott.
Men hvad kalla ni Munsala på er finska rotvälska?
– Om Munsala är rotvälska, så är det därför att
svenskarne vrängt det från Munisalo, som betyder äggholmen.
– Ägg? Hårdkokta ägg! Kära Erik, var då så
mänsklig och kalla dig Ovenius eller Onander.
– När du blir min ovän, skall jag kalla mig Ovenius,
om det också vore blott att förarga dig.
– Är du icke odräglig? Nu ref du åter din hand;
se där, törntaggen har gått in vid roten af långfingret.
Vänta litet – se så!
Och Erika nöp med en fältskärs skicklighet bort
det djupt inträngda törnet.
– Säg mig – sade hon med en skälmsk blick –
hvilken blomma tycker du mest om i trädgården?
Erik Pehrson var icke svår att blidka. Han kände
sig mycket frestad att svara på frågan: dig själf! –
men han aktade sig och svarade:
– Mest af alla tycker jag om dem, för hvilka jag blödt.
– Då vill jag söka ett namn åt dig. Låt mig se:
Rosenius ... Malaspina ... Spinarosa ...
Centifolius ... </i>Lindros</i> ... hur kom jag på det?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
