Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 23. Mötet i trädgården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
högvälborna släktingar skola skåda dig öfver axeln. Din
själs adel är högre än deras. Du är mer än högvälboren,
du är en högboren kvinna: de skola lära känna dig,
högakta dig och i nödfall frukta din öfverlägsenhet. Och
för öfrigt är det min afsikt att draga mig undan från
hofvet. Jag har ledsnat vid allt detta jäktande efter en
yttre ståt, för att dölja en inre vanmakt. Och jag är
Gudskelof hvarken Hatt eller Mössa. Ja, se ej så förundrad
ut: dessa namn, som nu betyda allt, äro intet
för mig. Vi flytta i höst ut till vårt vackra Falkby, där
du engång tillbragt så sorgsna dagar och där du nu
skall sprida välsignelse och glädje omkring dig. Sedan
du sist var där, har jag ärft min rika farbror. Vi behöfva
ej mera neka oss någon trefnad. Icke sant, min
Ester, vi skola blifva mycket lyckliga!
Och hänförd af sin egen framtidsmålning, kysste
Bertelsköld ömt sin blifvande makas hand. Men hon
drog den långsamt, nästan motvilligt, tillbaka och sade,
efter några ögonblieks tystnad:
– En fri hand, ärligt bjuden, är ingen skymf, och
förlåt mig, om mina ord föllo annorlunda, innan jag
visste hvad jag nu vet. Jag tackar er, ty jag tror, ja
jag tror så gärna, att ni menar det godt. Men har ni
aldrig föreställt er, att någon annans vilja än er kunde
komma i fråga vid denna förening, som ni anser så afgjord,
emedan ni numera är fri?
– Tror du jag glömt – sade grefven – att din
far är af hårdt virke och icke lätt att böja? Men han
skall ej kunna motstå bådas våra förenade böner.
– Jag fruktar att ni ej känner honom ännu. Men
äfven om ni finge hans samtycke, äfven om mitt löfte
till en annan ej lade hinder i vägen, tror ni att det blir
två, som bedja min far därom?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
