Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skaffenhet, deras redlighet, deras tillgivenhet for
sitt stånd och för alla föremål som rörde dem, deras
kärlek för hustru och karn, ifrån hvilka de fleste
äro så länge skilda, och som de återse med så
mycken glädje: hon försäkrade med sin vanliga
mun-• vighet, att sjömännen voro de bästa menniskor i
verlden , och att de ensamt förstodo att sjelfve vara
lycklige, att bibringa sällhct dt sin omgifning, att
endast de förtjenade att älskas, högaktas och att
aldrig få afslag af en förnuftig och känslofull
qvin-na. Louise predikade omvändelse ; Alice svarade icke,
så mycket gillade hon detta förnuftsslut-
De gingo tillbaka till värdshuset, för att kläda sig
och äta middag. Allt var, genom Wentworths
omsorg, så väl anordnadt att ingen ting fattades,
ehu-ra årstiden ej var den vackraste och värdfolket ej
väntade ett så stort sällskap, och att Lyme för det
närvararande hade brist på goda matvaror. Alla voro
nöjda utonr den stackars Alice, som fann det
hårdare än hon hade föreställt sig, att deltaga i ett
säll-skaps-nöje med Fredrik Wcntworth, sittande vid
samma bord i denna vällefnad, denna vänliga
glädtig-het, som upplifvade dera alla för hvarandra,
undantagande Fredrik för Alice och Alice för Fredrik. Han
var ganska artig mot henne, men gick aldrig öfver
en viss gräns af vanlig höflighet, och man kau lätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>