Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dast åtföljd af lady Dalrympels betjent. Kapten
Went-wortli lät dem gå och närmade sig till Alice, som han
trodde höra till sällskapet samt erbjöd henne sin arm
för att ledsaga henne.
”Jag är er mycket förbunden, sade hon; jag
följer ej med min syster ; vagnen kunde ej rymma oss
alla tre, jag har Icmnat min plats och går hellre.”
”Men det regnar.”
”X\ ganska litet. Dessutom skall jag vänta. ..”
Efter ett ögonblicks paus, sade han, skrattande :
”Ehuru jag ej varit i Bath längre, än sedan i går,
har jag redan antagit landets sed. (Han visade
Alice en paraply.) Jag ber er begagna, den, om ni
beslutat gå ; det skulle likväl vara försigtigare att
tilllåta mig skaffa er vagn.”
Hon tackade honom åter, men undanbad sig hans
förbindliga anbud och upprepade, att det regnade
o-bctydligt. ”Om en stund måtte det väl afstadna,
till-lade hon, och jag måste vänta på herr Elliot, som
följt oss och snart skall komma tillbaka.” Ack !
huru mycket heldre hade hon icke föredragit
Went-Worths arm och paraply! Men Alice iakttog alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
