Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 1. 1864
- Portvinsfabrikationen och staden Oporto vid Douro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Portvinsfabrikationen och staden Oporto vid Douro.
Oporto, som betyder hamn, är näst Lissabon den
vigtigaste staden i Portugal. Hvem känner ej det verldsbekanta
vinet, som växer vid floden Douro och från denna hamn utföres
till hela verlden? Det har eld och kraft samt är förträffligt,
om det får blifva oförfalskadt. Men tyvärr låter ingen
annan vinsort så lätt eftergöra sig, och våra "vinkonstnärer"
föra portvin i handeln hvilket är lika främmande för Douros
stränder, som isbjörnarne för länderne under eqvatorn. Dock
mera derom sednare.
Staden ligger omkring 3/4 mil från flodens mynning, hvars
bränning är mycket farlig och nödgar de inlöpande fartygen
till stor försigtighet; omkring de ur vattnet framstickande klipporne aflagrar
sig sand, hvilken gör farvattnet mycket föränderligt. Engelska handelssällskapet
i Oporto föreslog en gång portugisiska regeringen att bortspränga klipporne och
göra inloppet fritt, men man gick ej in derpå, emedan man ansåg detta ref som
hamnens bästa skyddsvärn mot barbareskiska sjöröfvares anfall. Och likväl hade
de fästningsverk, af hvilka mynningen beherrskas, varit fullkomligt tillräckliga
att hindra piraterne från ett inträngande, utom det, att det nu för tiden ej
existerar några barbaresker mera. För öfrigt är Douro vid sjelfva staden ej en
gång så bred som Rhen vid Cöln och kan sålunda endast bära fartyg om högst
trehundra tons drägtighet.
Den sydliga prägeln af hela staden och dess lif väcker
genast vid första anblicken den resandes uppmärksamhet.
Den är belägen vid och på två stora granitkullar på
båda sidor af strömmen, när man inberäknar förstäderne.
Den egentliga staden reser sig i provinsen Entre Douro e
Minho, å högra stranden; å den venstra står Villa nova de
Gaia (Portus Cale, deraf namnet Portugal), medan den gamla
staden i forntiden betecknades som Castrum novum. Öfver
husen höjer sig domkyrkan, hvilken 1832 af Dom Pedro
begagnades till citadell och i sjelfva verket beherrskar staden.
Båda delarne äro förenade medelst en hängbro. Hamnen, i
hvilken årligen i medeltal något mera än tvåtusen fartyg
inlöpa, är ganska liflig och man träffar der alla sjöfarande
nationers flaggor. På afstånd sedt, erbjuder Oporto en
öfverraskande anblick. Gatorne stiga i höjden, och i åtskilliga har
man inhuggit trappsteg, många äro trånga, dystra, krokiga och
naturligtvis mycket obeqväma för trafiken. Denna har derföre
utvalt åt sig de nya stadsdelarne och stranden, der nu
affärerne koncentrera sig. Här äro gatorne breda och snörräta,
platserne rymliga, men det fattas också all egendomlig prägel;
de äro vanligt moderna, likformiga och utan arkitektonisk
karakter, liksom de nya stadsdelarne i så många andra städer
af Europa; den högre kasern- och papplådsstilen, som den platta
prosan älskar, råder här. – För denna hamnstads lifliga
affärsrörelse vittnar redan det factum, att i tullhuset äro
anställde icke mindre än trehundrasjutton tjenstemän. År 1859
uppgick penningvärdet å införseln till mer än tretioåtta och utförseln till
mer än fyratiofyra och en half millioner francs, af den sednare kommo ensamt
sjutton millioner på portvin; det öfriga fördelar sig på andra landets
produkter, isynnerhet olja, korkträ, russin, sumack, sydfrukter och dylikt
mer. Derjemte har Oporto etthundratjugo olika fabriker.
 |
| Ill. LANGELOT. HUZOT |
Vid flodstranden råder den lifligaste handelsverksamhet; på vattnet
ligga fartyg; längs stranden och i de närmaste gatorne, isynnerhet
Rua nova dos Inglezes (nya Engelsmansgatan), hvilken vår illustration
framställer, befinna sig de flesta kontoren. Oporto har också en
rätt vacker börsbyggnad, men under den blå himmelen och det mest
herrliga vädret afslutar man affärerne vanligen i det fria utanför
på gatan. De röra sig företrädesvis kring vinet, af hvilket dock
föga finnes upplagdt i sjelfva staden; hufvudkällrarne ligga
på venstra stranden i Villa novo de Gaia och mången gång
innehålla de den betydliga mängden af femtiotusen pipor!
Nederlagen äro förträffligt byggda; man lägger endast två pipor
öfver hvarandra.
Den bekanta drufvan, hvaraf portvinet beredes odlas icke i
trakten kring staden, utan längre in i landet vid öfre Douro.
Liksom vi beteckna vinerne från Rüdesheim, Geisenheim, Oestrich,
Rauenthal etc. som Rhenskt vin, så talar man också i
handeln i allmänhet om portviner. Dock förekomma äfven
dessa någon gång i Portugal under namnet af de hamnar,
hvarifrån de exporteras, ungefär så som man i Frankrike talar
om Bordeaux- och Cetti-viner. Så härstammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:23:37 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/famijour/1864/0025.html
