Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 1. 1864
- Portvinsfabrikationen och staden Oporto vid Douro
- Ett inhemskt blomsterflor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ville likväl icke bli klart för trädgårdsmästaren –
han blott skakade på hufvudet. Husbonden kallades
händelsevis på annat håll. Då han kom tillbaka, såg
han att trädgårdsmästaren skaffat sig en medhjelpare,
och begge släpade nu spillningen i en korg, som rymde
blott hälften emot skottkärran. Begge afskedades, och
i deras ställe kom en neger, hvilken ordentligt
förrättade arbetet. För öfrigt anses det för oanständigt
att bära bördor på ryggen.
*
Ett inhemskt blomsterflor.
Hvarje år tillkomma nya praktblommor i
blomsterodlingen, af hvilka frö eller rötter
hemsändas af resande botanister och blomstersamlare
från andra länder, och det är ej ovanligt att
ett större handelshus för frön, praktväxter och
blomsterodling, utsänder örtkännare och samlare
till andra verldsdelar, för att införa nya och
vackra växter, hvilka sålunda i början hållas ganska
dyra och handelshuset förtjenar derpå. En bland de
flitigaste och utmärktaste samlare i detta hänseende
var engelske botanisten David Douglas, som brittiska
trädgårdssällskapet utsände till Californien åren
1831–35, under hvilket senare år han vådligen
omkom på Sandvichsöarna. En stor mängd af våra
nyare sköna sommarväxter, Lupiner, Nemophiler,
Gilier, Oxyura, Limnanthes, Leptosiphon, Eutoca,
Phacelia, Clarkia m. fl. äro af honom upptäckta
och införda till Europa. Likväl är det sällan att
skörden lyckats på detta sätt eller att man kommer
till förut obesökta länder, der vackra växter
förefinnas. Många noviteter, som pråla med sköna
namn och feta stilar i frö- och växtkataloger, äro
ofta simpla växter, som föga förtjena att odlas och
som äro vida underlägsna de allmänt odlade och äldre
praktväxterna. Man förbiser dock vårt eget lands flora
och föraktar våra egna praktväxter, just för det att
de finnas vilda i våra skogar, på fält och ängar, men
som det oaktadt förtjena en plats i trädgårdar och i
blomsterodlingen. Främst af alla räkna vi härtill våra
tidiga vårblommor. Våra blåsippor, tidigast af alla,
förtjena en mera allmän utbredning i våra trädgårdar,
helst som den vilda enkla blå är lika vacker, som
den odlade dubbla blå eller gredelina. Till garnering
intager denna sippa en utmärkt plats. Hvitsippan är
icke heller att förakta, helst på skuggiga ställen och
i grupp, der hon gör en serdeles effekt. På mera lätt
och grusig jord är mosippan (Anemone vernalis) med
sina stora hvita blommor, samt ysnöronen (Pulsatilla)
med sina blå klockor, särdeles lämpliga och vida
vackrare än mången utländsk växt. Äfvenså är den
i alla lunder växande Pulmonaria officinalis med
sina blå och röda blommor en utmärkt vacker vårväxt,
liksom vår vilda gulvifva (Primula veris) som, odlad,
blir mycket stor och frodig, särdeles lysande och
präktig till garneringar. Mindre vackra äro de gula
Gageerna, som utvändigt äro grönaktiga, men som med
sina lökar lätt kunna planteras och taga sig väl ut
under träd och på skuggiga ställen. Herrliga vårväxter
äro de större arterna af Corydalis framför allt
C. cava, men bör odlas i grupp i djup jord, helst
med någon skugga. Den har lökaktig knölig rot, som
ligger mycket djupt, hvilket man måste iakttaga under
uppgräfningen. Orobus vernus med sina röda och tidiga
blommor är äfven en vacker vårvext och vår vanliga
allmänna gökmat (O. tuberosus skulle i en grupp ej
taga sig ofördelaktigt ut.
Bland våra många vackra sommarväxter måste den
täcka fågelörten (Polygala vulgaris) vår allmänna
lilla blå klocka (Campanula rotundifolia), Prunella
vulgaris, Thymus Serpyllum (backtimjan), tjärörten
(Lychnis Viscaria), Cerastium arvense, Androsace
septemtrionalis, m. fl. passa förträffligt till
garneringar. Bland stora prydnadsväxter må vi
nämna flera klockor, helst Campanula latifolia,
mjödörten (Spiræa Ulmaria), Epilobium angustifolium,
fackelörten (Lythrum Salicaria), videörten
(Lysimachia vulgaris), kungsljusen så väl Verbascum
Thapsus som niger och i fuktig jord Senecio
paludosus m. fl. Bland andra vackra praktväxter må vi nämna
<i>Geranium sangvineum, sylvaticum<i> och palustre, våra
blå Scabioser, synnerligast Succisa och suaveolens,
den vackra blå, 2-åriga Echium vulgare, den mörkblå Anchusa
officinalis, våra täcka förgätmigej, synnerligast
Myosotis palustris och sylvatica, tusengyllenörten
(Erythræa Centarium) vår sköna blå kantklocka,
(Gentiana Pneumonanthe) samt klock-ljungen
(Erica Tetralix), båda på torfbotten och något
svåra att odla, om ej bäst med frö, vår på lätt
jord förekommande täcka, blå Jasione montana,
den intressanta, i skugga växande Impatiens
noli me tangere med sina under minsta vidröring
uppspringande fröhus, flera violor, hvaribland
den vackra tidiga Viola hirta, den täcka Sanicula
europæa, den välluktande liljekonvaljen och dess
samslägting Convallaria Polygonatum samt till och med
verticillatum, den starkluktande mysikan (Asperula
odorata, den täcka hvita skogsstjernan (Trientalis
europæa), de vackra hvita, men mera svårt odlade
Pyroler, synnerligast Pyrola rotundifolia och media,
våra nejlikor, helst Dianthus Armeria och superbus
samt till garnering deltoides och den vackra arenariu,
den hvita Saxifraga granulata, flera af våra
Sedum, Potentilla, Ranunculus och Thalictrum, helst
T. aquilegifolium, en herrlig praktväxt. Den vackra
Betonica, dostan (Origanum vulgare), Scutellaria,
Ajuga reptans och genevensis, den utmärkt vackra
åriga Melampyrum nemorosum med frö i lätt jord,
den vackra gula flugörten (Linaria vulgaris), som
dock kryper vida omkring den vackra Farsetia incana,
Cardamine pratensis, Malva Alcea och moschata (som
ofta nu odlas) de röda Ononis hircina och Lathyrus
maritimus, Hypericum hersutum, cichoria, Petasites
alba, Eupatorium cannabinum, Gnaphalium arenanrium,
Senecio jacobæa, Inula salicina, Anthernis tinctoria
m. fl. Vi tala icke här om våra vackra inhemska
orchidéer såsom omöjliga att plantera eller få att
frodas, om ej möjligen genom fortsatt frösådd, då
de skulle för vår blomsterodling vara en herrlig
acqvisition. Men vi tro att en trädgård, prydd med
ett urval af våra inhemska praktväxter, skulle taga
sig serdeles väl ut och högligen intressera åskådaren,
som här hade tillfälle att på en enda plats återfinna
alla sina käraste barndomsvänner.
Lika intressant skulle det vara om man uppdrog
åtskilliga bland våra mera pikanta växter i
kruka. Huru trefligt skulle det ej vara att bland sina
fönsterblommor eller drifhusväxter finna Menyanthes
trifoliata, Pingvicula vulgaris, Drosera, Parnassia
palustris, Calla palustris, Caltha palustris,
Oxalis Acetosella och Ficaria ranunculoides såsom
vårblommor, Geranium lucidum, Cornus suecica, Primula
farinosa, Narthesium ossifragum m. fl. samt Campanula
rotundifolia, Potentilla reptans och procumbens
som ampelväxter, ljungen, lingonbusken m. fl. icke
förglömmandes. Till och med Empetrum nigrum kunde
passera för en af nordens proteaceer. Säkert är att
man skulle finna detta ganska trefligt och egendomligt
och hvarje blomstervän och liebhaber skulle häröfver
falla i yttersta förvåning, och vi tro att vår fina
vackra ljung skulle i kruka taga sig lika väl ut som
en af de kapska erikerna.
Hvad vi deremot som prydnadsväxter sakna i vår flora
är dels låga, länge blommande buskväxter, och dels
vackra, ettåriga sommarväxter. De senare inskränka sig
nästan till Veronica verna, triphyllos och den utifrån
inkomna persica, Melampyrum nemorosum, Agrostemma
Githago, Centaurea Cyanus, Delphinium Consolida och
några få andra arter. Men de fleråriga äro så mycket
talrikare, och afsigten med denna lilla uppsats är att
göra våra blomstervänner och örtkännare uppmärksamma
på vår egen vackra flora och om det ej skulle löna
mödan att för nöje och prydnads skull skaffa omkring
sig en samling af ett inhemskt blomsterflor.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:23:37 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/famijour/1864/0027.html
