71 (Svenska Familj-Journalen / Band III, årgång 1864)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 3. 1864 - Fordom af Claës Joh. Ljungström - Kroneborgs Slott af Th.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

        Och hemma i gård,
        Som säkraste vård,
        Sågs tomten gå och pyssla;
        Han tittade fram,
        Och straxt man förnam,
        Att lyckligt gick hvar syssla;
Visst tycktes han ej kunna uträtta stort,
Men efteråt syntes likväl hvad han gjort.
        I forntida da’r
        Må tro att det var
        Ett annat lif i verlden,
        I sjö och på strand,
        I flod och på land,
        Ja, hvart man ställde färden,
Man lefvande väsen lätt råkade på,
Men nu äro borta båd’ tomte och rå."

Claës Joh. Ljungström.

Kroneborgs Slott.

Oresund, det mest bekanta bland de tre inloppen till
Östersjön från Kattegatt, genom sin politiska vigt
och sin lifliga segelfart täflande med Bosporen och
äfven i dagligt tal företrädesvis kalladt Sundet,
sträcker sig egentligen på svenska sidan från Kullen
till Falsterbo, på den danska från Bakkelsveed till
Stevens Klint med en längd af 14 1/3 geogr. mil samt en
omvexlande bredd af 1/2 till 12 mil och ett djup af 4
till 20 famnar. Vanligtvis användes dock benämningen
Sundet endast på den vid pass 4 1/2 mil långa samt
omvexlande 1/2–3 mil breda sträckningen från Kroneborg
och Helsingborg till Köpenhamn och Malmö.

När man från Kattegatt seglar in i Sundet, erbjudes
till en början på Själlands kust ingenting pittoreskt,
man ser der blott två fisklägen, Gilleleie och
Hornbek samt den lilla orten Hellebek med en
gevärsfabrik, ehuru kanske mest utmärkt genom den
vackra utsigten från Odins Höi. Efter det fordom
berömda och starkt befästade slottet Söborg, der
den slesvigska biskopen Waldemar, som i förening
med grefve Adolf af Holstein burit vapen mot konung
Waldemar, hölls i strängaste förvar från 1193 till
1205, finnas blott få qvarlefvor. Större interesse
har deremot en blick på svenska kusten, der man
genast möter Kullaberget eller Kullen. Detta bildar
en på längden utdragen trehörning, som sträcker sig 3/4
svenska mil i längden och något öfver en fjerdingsväg
på bredden, till dess det mot öster går öfver till
en rad af lägre höjder. Ehuru föga högt – högsta
punkten, der Kullens fyr står, höjer sig blott 360
pariserfot öfver hafsytan – företer detta granitberg
ändock ett sceneri, så vildt, att man blott i större
bergsträckningar träffar motstycken dertill. Här
grönskar icke något träd, här trifves ingen blomma;
man ser ingenting annat än öfver hvarandra slungade
klippmassor, och det hela synes vara ett värdigt säte
för den beryktade och fruktade Kullamannen. Halfannan
mil från Kullen ligger Höganäs med sina vidsträckta
fabriksanläggningar, och här har man ändtligen kommit
till den egentliga infarten i Sundet, der Danmarks
och Sveriges kuster närma sig till hvarandra på blott
en half mils afstånd. Här ligger på svenska sidan
Helsingborg, på den danska Helsingör – enligt sägnen
fordom två borgar, tillhörande sjökonungen Helsing –
den förra staden stadd i uppblomstring, den sednare
småningom fallen från sin fordna rikedom och rörelse,
sedan Sundska tullen icke längre erlägges. Och på
en i hafvet från Helsingör utskjutande landtunga
ligger föremålet för vår illustration, det stolta,
vördnadsbjudande Kroneborg.

Slottet Kroneborg är en herrlig, solid och verkligen
kunglig byggnad, uppförd af huggna sandstens-qvadrer
från Bornholm, grundlagd redan 1574 af konung Fredrik II,
men fulländad först af Christan IV. Det är ett
bland de bäst bibehållna af Europas äldre slott, ooh
den landtunga, på hvilket det ligger, var redan före
dess tid en slottsplats, ty här stod fordom slottet
Krog eller Örekrog, som byggdes i 15:de århundradet
och före detsamma det urgamla Flynderborg. Slottet,
som har högt läge, är bygdt i fyrkant och omgifver
en rymlig borggård, som utgör medelpunkten i en
stark fästning. Slottet är nemligen åt landsidan
förlagdt mellan vallar, grafvar och murar, hvilka
bilda ett s. k. kronverk med sex bastioner, och det
omgifves af bombfasta, rymliga kasematter. Uppfördt
på lös sandgrund, har det behöft en fast och solid
grundläggning, och för att skydda de under jordytan
befintliga delarne af
muren, har man skiljt dem från den omgifvande marken
genom en graf, hvilken murades invändigt och derefter
åter täcktes ofvantill, ehuru på flera ställen små
draghål qvarlemnades, för att underhålla en beständig
luftvexling omkring de underjordiska murarne, hvilka
derigenom också alltid hållas friska och torra. Rundt
omkring slottet löpa de egentliga källarhvalfven,
bildande kasematter, och i en af dessa visas ett stort
stenblock, kalladt "Holgers Danskes örngott". Men i
en af kasematternas uti djupet fördolda gångar sitter
ännu, – så berättar sagan – Holger Danske sjelf, den
väldige hjelten, en af konung Thidreks af Bern kämpar
och stallbröder, vid ett bord med massiv stenskifva,
i hvilket under århundradenas lopp hans skägg hunnit
växa fast. Men kommer en gång Danmark i ytterlig
nöd, då vaknar Holger Danske och rycker skägget ur
bordskifvan, så att flisorna yra omkring, och för hans
väldiga hand skola Danmarks fiender falla som agnar,
de må komma sunnan ifrån eller från östan.

Som fästning har Kroneborg aldrig haft någon
egentlig betydelse: det beherrskas från landsidan
af de kringliggande höjderna och har äfven från
sjösidan alldeles ingen vigt, sedan Danmark förlorat
Sundets ena strand. Ett par gånger har Sundet
blifvit forceradt af flottor, utan att Kroneborg
förmått hindra det. Som bekant, hade år 1658, då
Carl Gustaf belägrade Köpenhamn, Wrangel lyckats
bemäktiga sig Kroneborgs slott, der Carl Gustaf
och hans gemål vistades en tid under det Köpenhamn
belägrades. Den hårdt ansatta staden skulle undsättas
af en holländsk flotta, som, anförd af den tappre
Opdam, låg vid Själlands kust och räknade 35 krigs-
samt 30 transportskepp. Men att passera Sundet hade
sig icke så lätt för den holländska sjöhjelten, som
der möttes af svenska kanoner både från Kroneborg
och Helsingborg samt derjemte af svenska flottan under
Wrangel. I åtta dagar låg holländaren overksam under
väntan på vind; ändtligen blåste den 8 November en
frisk nordvest; Opdam vågade det djerfva försöket,
bröt sig under Carl Gustafs och hans drottnings
ögon igenom Wrangels flotta, tvang denna att söka
hamn och kom med sin undsättning till Köpenhamn,
hvars bestormande sedan, som bekant, misslyckades
för Carl Gustaf. – På första året af det innevarande
århundradet, då engelsmännen under Parker och Nelson
företogo sin första röfvarexpedition mot det värnlösa
Danmark, passerade den engelska flottan ännu lättare
Kroneborg (d. 30 Mars 1801), och deras flotta af 53
skepp led föga skada, emedan den höll sig tätt under
svenska landet.

Men om Kroneborg icke är någon fästning, är det dock i
andra hänseenden af stort interesse. Kroneborg var det
första fängelset för den olyckliga drottning Carolina
Mathilda, sedan hon och Struensee fallit offer för
Juliana Maria och hennes medförbundna. Som en egenhet
har man anmärkt, att i de höga slottsrummen dörrarne
äro så låga, att Christian IV sjelf, hvilken dock
fulländade slottets inredning och lät förfärdiga
dessa dörrar, icke kunde passera rak igenom dem;
konungen var nemligen sjutiofyra danska tum lång,
medan dörrarne äro endast sjutiotvå tum höga. Långa
sträckor af rum stå alldeles tomma; i andra förvaras
vyer af Köpenhamn och dess förnämsta byggnader
för mer än hundra år tillbaka; i andra taflor,
föreställande natur- och folkuppträden från Lappland
och Finnmarken. Slottets riddarsal – Höjen Lofts-salen
– är rikt ornerad både ut- och invändigt, och slottets

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 00:23:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/famijour/1864/0075.html

		Svenska Familj-Journalen / Band III, årgång 1864 / 71 (1869-1885) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|