Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 3. 1864
- Kroneborgs Slott af Th.
- Vetenskap, tillämpad på spel. Biljardspelet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kapell lärer förete mycket af interesse. På altaret i detta
kapell befinnes ett i alabaster utfördt bildverk, föreställande
korsfästelsen, och hvilket Thorwaldsen sjelf skall hafva egnat
det berömmet, att det är förträffligt utfördt. Talrika inskrifter
läsas så väl på kapellets väggar, som för öfrigt öfver
slottets portaler, de flesta på tyska och latin.
Som alla veta, har Shakespeare förlagt scenen för sitt
storartade drama "Hamlet" till Kroneborg, ehuru detta slott
ingalunda fanns på Hamlets tid, – ifall denna Hamlet eller
Amleth sjelf funnits till, – ehuru visserligen på Shakespeares.
Den store skalden hade, om han än icke sjelf sett slottet,
dock otvifvelaktigt hört det omtalas och efter beskrifningar
gjort sig en föreställning derom. "Emedan, – säger en turist,
– "Shakespeare hade detta praktfulla slott med dess
vördnadsbjudande läge vid Öresund i tankarna, då han författade sin
Hamlet", – emedan enhvar af detta skådespels millioner läsare gjort
sig föreställning om slottet och dess af spöken hemsökta
platform, – och emedan hvarje ditkommande resande besöker
slottet med samma tankar, så förefaller det en i sjelfva verket,
då man nattetid vandrar omkring på dess tinnar, som skulle
dessa rum och murar vara likasom helgade genom fantasien
och litteraturen." Men icke nog härmed, – genom Shakespeare
har Hamlets minne blifvit så införlifvadt med Kroneborg, att
man i grannskapet deraf, vid det lilla slottet Marienlyst, trott
sig upptäcka till och med Hamlets graf. På en kulle i
Marienlysts park finnas tre runda stenar, som likna lemningar af
en grofhuggen, upptill spetsad granitpelare, uppsatta, och detta
monument kallar man "Hamlets graf", utan att bekymra sig
om vittnesbördet af gamle Saxo, som förklarar, att Amleth
blef begrafven på Jutland, der hans fader hade sitt rike.
Th.
*
Vetenskap, tillämpad på spel.
Biljardspelet.
Det finnes födda biljardspelare, lika väl som födda
fideikommissarier; andra återigen kunna pina sig hela lifvet
igenom, utan att någonsin hinna så långt som att hålla "stången"
rak (konstuttrycken: queue, double, etc. finnes icke till för
sådant folk); de stryka aldrig krita på queuen och spela
ständigt falsk boll. För sådana olycksfåglar är vår artikel
ingalanda skrifven, det säga vi på förhand, – fastän just dessa
måhända ifrigast skola studera den –; ty den gagnar dem
till platt inte. På dylika "Taugenichtse" biter ingenting, om än
den helige Biljardus stege ned sjelf och toge dem under ferlan.
För att blifva en god biljardspelare, erfordras framför allt
smak för kroppslig motion, behändighet, snabb blick och snabbt
beslut, herravälde öfver muskler och nerver, ty ingenting
förvirrar öga och hand mera, än inflytelsen af tillfälligt missmod,
samt ändtligen – efter mångas förmenande – kännedomen
om de franska talen till fyratiosju, enär fyratioåtta heter parti.
En del af dessa nödvändiga reqvisita måste föras med
hemifrån, en annan åter låter småningom tillegna sig. I alla
händelser måste det dock för biljardspelaren vara af vigt att
känna till de grunder, hvarföre han skall spela så och icke
annorlunda, för att uppnå önskad effekt; ty den, som endast
efter instinkt och mindre genom rationel öfverläggning
handhafver detta, själ och kropp till lika elegans utbildande spel,
kan väl i lyckligaste fall någon gång träffa det rätta, men aldrig
med säkerhet beräkna resultatet.
Biljardspelet beror på mycket enkla principer, hvilka det
till en del har gemensamma med kägelspelet.
Som bekant, sättes å biljarden kulan (bollen) i rörelse
genom en stöt förmedelst en stång (queue). Men alltefter
som denna stöt träffar bollen upptill, nedtill, i midten eller på
sidan, blifva bollens rörelser också skiljaktiga.
Stötes queuen[1] midt på bollen, så framslungas han
noga i stötens riktning. I början af sin rörelse glider han
öfver biljardens yta, i synnerhet om stöten var mycket häftig,
likt en afskjuten kanonkula, hvilken susar utefter en spegelglatt
is; men småningom inverkar friktionen (rifningen) på
underlaget och bollen antager en framåt riktad omvridning,
ungefär som ett vagnshjul, rörande sig utefter en väg. Råkar
en noga på midten stött boll såsom i fig. 1 bollen a – en
annan liggande boll a1, så meddelar den förre sin rörelse åt
den sednare; antingen helt och hållet, så att han stannar på
dennes plats – (detta inträffar, om han vid sammanstötningen
hade en ännu öfvervägande glidande rörelse) – eller endast
delvis, så att en del af hans förra rörelse fortfar och han
rullar efter den träffade bollen. Det sednare fallet uppstår,
om bollen, under sitt lopp, redan öfvergått till en rullande
rörelse.
För den skull löpa också alla bollar, hvilka som b i fig. 1
fått en öfverstöt – förutsatt att de träffat den andre bollen
fullt – bakefter denne.
 |
| Fig. 1. |
En understöt, sådan den är utförd på bollen c, meddelar
denne en vridning bakåt, liksom om bollen ville löpa i en
riktning, motsatt stötens. Denna benägenhet realiserar sig
också, så snart genom sammanstötning med bollen c1 rörelsen
framåt blifvit öfverflyttad på den sednare. Bollen c löper då
på samma väg tillbaka igen eller stannar åtminstone på den
andra bollens plats.
Det faller af sig sjelft, att ju längre den boll, man vill
träffa, är aflägsnad från spelbollen, desto mera upphäfves, på
grund af friktionen mot biljardytan, den genom en dylik s. k.
klappstöt åt den sednare meddelade, bakåt riktade vridningen
eller rullningen, samt att derföre dessa interessanta stötar
mycket lättare lyckas, "om det endast är föga duk mellan
båda bollarne".
Alla raka, d. v. s. på den lodräta midtellinien stötta
bollar, studsa, när de träffa vallen, tillbaka i samma vinkel,
under hvilken de slå mot; men icke så de snedt stötta, det
må nu vara på högra eller på venstra sidan.
Ganska ofta förekommer, att söndags-biljardspelare
beklaga sig öfver vallens förmenade "falska" afslag. De hafva
oftast orätt, ty orsaken, att bollen studsar tillbaka i en annan
vinkel, än han spelades, ligger icke hos vallen, utan hos
spelaren, som ej förstod träffa sin boll noga på midten.
[1] Läs: kö, köen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:23:37 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/famijour/1864/0077.html
