Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 4. 1864
- Studier under vägen I.-II. af Lothar
- Nybakadt och gammalt bröd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
observatör, som tillskrifter honom skulden derför, att han skall bli
inviterad till balen, som herrskapet A.. tänker gifva nästa
vecka.
Vi vilja icke smickra den unge mannens på modet
fåfänga, med att omtala de parlamentariska debatter som
föregått upptagandet af hans namn på bjudningslistan, allt nog,
det kom dit och han utgjorde balens bouquet.
Fru A..s goda namn och rykte blef snart bouqué’n vid
alla kaffekotterier i staden. Det kalfatrades med dygdesam
ifver af gamla och unga, under det mannen på modet på
annat håll förnyade sina eröfringar, alltid viss om sina segrar.
Slutligen kommer dock hans tid att blifva stadig, d. v. s.
att skaffa sig egna husliga förhållanden, gifta sig, etablera sig
och rangera sina affärer, ty till mannens på modet värdighet
hörer alltid att hafva dessa på möjligast klena fötter, och till
hans talanger att hålla sig i faveur äfven hos sina björnar.
Han studerar nu taxeringslistorna, och adresserar sig derpå
till den rikaste arftagerskan efter deras uppgift. Donna, som
med liberal hand delat ut korgar till höger och venster, också
till män af utmärkta egenskaper och erkända förtjenster, känner
sig nu lycklig att få tillhöra denne menniskoagn. Med
besinningslös förtjusning fäster hon sitt hjerta vid ett
fladdrande flarn och förtror hela sin framtid åt ett flytande
vrak, som förr eller sednare skall med den gå till botten.
Stackars barn! har du ej mor eller far, som kan rädda dig?
Rädda! – – – Ack! – – – Söta mamma, som kastat
så mången sten på fru A..s goda namn och rykte, räknar
som en lysande triumf för sin dotter, att hon lyckats fånga
förstöraren af hennes frid. Hon tror icke att han, denne
gunstling hos Evas döttrar, ser att den kära dottern är
litet vindögd och något låghalt. Hon tror på hans kärlek
och räknar på att den är blind. Pappa är svagare i tron,
men starkare i räknekonsten. Han gör sina invändningar och
uppställer sina hinder, men en makas böner och en dotters
tårar taga ut sin rätt öfver hans hjerta. Mannen på modet
har också här den qvinliga fåfängan och svagheten till sina
bundsförvandter, som vinna segrarne för honom.
Vi draga här sista strecken till hans porträtt. Mannen
på modet afslutar, som sådan, sin rol vid kullerstolen. Hvilken
han sedermera skall ikläda sig, får snart den stackars
hustrun erfara, och med mången bitter tår begråta den korta
triumfen för sitt bedragna hjerta.
*
Nybakadt och gammalt bröd.
Otvifvelaktigt är brödet icke allenast det allmännaste
näringsämnet, utan det bildar också liksom grundvalen för
all annan föda, njuten af den fattige så väl som den rike.
Nästan ingen dag går förbi, då vi icke förtära bröd och detta
sednare har tillika den för lifvet så utomordentligt vigtiga
egenskapen, att till och med en daglig, ofta upprepad förtäring
af detsamma icke åstadkommer vedervilja och äckel, såsom
fallet är med nästan all annan föda. Är det nu också
derigenom passande till dagligt näringsämne och liksom förutbestämdt,
så fattas det dock brödet en annan egenskap,
nämligen lättsmältheten. Bröd, isynnerhet mjukt grofbröd, är
svårare att smälta, än kött, ägg och många slags grönsaker; men
dess förvandling underlättas derigenom, att vi till detsamma
mest njuta fettarter, såsom smör, smult, fett, kött, o. s. v.
Brödet är nemligen efter sina beståndsdelar fettbildande, och
dessa smältas lättare genom samtidigt begagnade feta ämnen.
Å andra sidan försvåras brödets smältbarhet betydligt
derigenom, att man ganska ofta förtär alldeles nybakadt bröd.
Många föredraga nytt bröd framför gammalt, men just
derföre, att det förra är svårare att smälta, skulle det aldrig njutas.
Den väsendtliga skilnaden mellan nybakadt och gammalt
bröd är för de flesta, så tydlig den än till det yttre uppenbarar
sig, obekant, och för sjelfva vetenskapen har det icke
en gång lyckats att fullkomligt utforska den. Hos färskt bröd
är skorpan skör och inkromet mjukt, segt och elastiskt, medan
det hos gammalt är mera kornigt och skorpan mjukare.
Vanligen tror man, att färskt bröd innehåller mera vatten,
hvilket hos de äldre torkat ut, hvarföre man också kallar
detta sednare torrt bröd, dock är detta i sjelfva verket icke
fallet, och om än så vore, skulle det färska brödets större
vattenhalt icke vara i stånd att motverka dess smältbarhet.
Skilnaden mellan nytt och gammalt bröd framkallas ej genom
vattnets fördunstning, utan genom brödets kallnande. Det
föregår i brödet en kemisk process, hvilken hittills ej är
tillräckligt bekant. På fem dagar förlorar brödet endast ungefär
en hundradel af dess vattenhalt, sålunda en helt obetydlig
mängd, Färskt råg- och hvetebröd innehåller omkring 48
till 48 1/2 procent vatten; hvetebrödet förlorar visserligen
hastigare och mera af dess vattenhalt, emedan det innehåller mindre
växtlim än rågmjölet. Ett tio skålpund tungt rågbröd förlorade
under de första fyratioåtta timmarne blott två lod i vigt. Att
till och med gammalt, till det yttre alldeles torrt och vattenfattigt
utseende, bröd åter blifver färskt i bakningen, är bekant.
Detta allt skulle vara af ringa betydelse, om icke just
det nybakade brödet vore betydligt svårare att smälta, än det
äldre, och alla menniskor förnultigtvis åto gammalt bröd.
Detta sednare sönderdelas genom tuggningen och
blandas med saliv; det kommer derefter ned i magen och den
skarpa magsaften förmår lätt att genomtränga, upplösa och
smälta detsamma. Ett annat förhållande är det med det
nybakade brödet. Det sönderkrossas ej genom tuggningen, utan
sammanknådas till fasta, sega klumpar; dessa blifva
öfverdragna med saliv, hala, och uppnå, skenbart ganska lätt,
genom matstrupen, magen. Men magsaften förmår nu icke att
genomtränga och sönderdela dessa sammanknådade sega klumpar;
den måste utifrån liksom söndergrafva dem.
Matsmältningsprocessen blifver derigenom betydligt svårare och
långsammare, de svårlösliga brödmassorne stanna länge i magen
samt förorsaka naturligtvis en skadlig retning. De vanliga
följderna efter förtärandet af nybakadt bröd äro magtryckning,
beklämning, aptitlöshet. Genom magens sjukliga
retning hämmas derefter blodomloppet, kongestioner åt hufvudet,
hufvudvärk, slaganfall, kramp samt till och med yrsel och
hjerninflammationer, äfvensom kroniska magsjukdomar uppstå.
I många fall har döden blifvit en följd af förtärandet af
nybakadt bröd.
Allt detta gäller mera om grofbröd, än hvetebröd, emedan
det förra redan i och för sig är svårare att smälta och
dess större halt af växtlim gynnar brödets sammanknådning
samt ökar dess seghet. Sådana brödklumpar erhålla i magen
täthet och fasthet af tvål, hvilken de ganska mycket likna.
Ännu mera än om brödet gäller det ofvansagda om kakor.
Kakor äro redan i och för sig genom den rikliga fett- och
sockerhalten svåra att smälta ... färsk och varm kaka blifver
nästan till gift, och likväl finnes det många menniskor,
hvilka äro lättsinniga nog att äta en kaka nybakad samt
många mödrar, nog okunniga eller samvetslösa att sjelfva gifva
sina barn varm kaka. Många fruntimmer hysa ju också den
skadliga fördomen, att en kaka är helsosam och lätt att smälta,
emedan den smakar bra.
Det tyckes vara öfverdrift i och likväl är det sannt, att
öfver två tredjedelar af folket i de trakter, der för helgedagarne
en mängd kakor bakas, dagarne derefter besväras af
magåkommor, och blickar man in i sådana hus och familjer,
skall man finna, att tusentals personer genom sin dårskap
eller svaghet förstört glädjen å de högtidliga helgdagarne.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:23:37 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/famijour/1864/0111.html
