Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 5. 1864
- Wadstena Slott af Th.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wadstena Slott.
Medeltidens städer brukade icke sällan bilda sig
omkring ett kloster eller annat ansenligare Gudshus,
dit en större folkmängd strömmade tillsammans, och
i hvars närhet det blef förmånligt och vinstgifvande
att sätta sig ned, för att tillhandahålla allehanda
nödvändighetsvaror åt den der sig infinnande
mängden. Bland de städer i vårt land, som uppstått
på detta sätt, befinner sig äfven Wadstena, som
leder sin första upprinnelse från den köping,
hvilken under benämningen Lastköping bildade sig
kring det gamla kloster, som redan år 1162, under
konung Carl Sverkersons tid, omtalas under namn af
Jungfru Marias eller Vårfru-klostret. I närheten
deraf uppstod sedermera slottet Susenborg, hvars
första grundläggning går långt tillbaka i tiden,
och på hvilket Birger Jarl slutligen skall stundom
hafva hållit sitt hof, ehuru det redan då lärer hafva
varit ansenligt förfallet. Sedermera lät Birgers
son, konung Waldemar Birgersson, i närheten af
Susenborg bygga ytterligare ett slott eller kungshus,
kalladt Waldemarshus, der åtskilliga konungar af
Folkungaätten residerade, men hvilket dock redan
efter 150 års förlopp var så förfallet, att den sten,
hvaraf det var sammansatt, refs, bortfördes och
användes till en annan byggnad. Denna byggnad var
det af Sveriges yppersta helgon, den hel. Birgitta,
grundlagda stora kloster, hvilket inom kort blef
det förnämsta i norden, ja, i helighet täflade med
sjelfva Rom. Grunden till detta kloster lades 1346,
och till detsamma testamenterade Magnus II och hans
gemål Wadstena gods, det vill sannolikt säga den då
här befintliga kungsgårdens ägor. Klostrets byggande
afstannade dock under de inbördes krigen, och när den
hel. Birgitta från Rom hitsände Johan Pederson, för
att med biträde af biskop Thynne i Wexiö uppföra och
inreda klostret på den af konungen skänkta grunden,
fanns der icke ens ett spår af de trenne stenhus,
som förut stått på detta ställe. Först 1367 företogs
med allvar byggandet af klostret, och konung Albrecht
utskref dertill en skatt af hela riket, som skulle
utgå i evärdliga tider. Klostret, egentligen ett
nunnekloster för systrar och bröder af S:t Salvators
eller Frälsarens Orden, hvilken dock framdeles ansågs
som en utgrening af Augustiner-orden, fick sin regel
bekräftad af påfve Urban V år 1370 och ytterligare
stadfäst af Gregorius XI år 1377. Redan 1373 afled den
heliga stiftarinnan i Rom, och hennes lik hemfördes
till Sverige; men först år 1383 var klostret så
färdigt, att det kunde förses med inbyggare, hvilket
skedde d. 23 och 24 Okt. nämnda år, då erkebiskop
Henrik i Upsala, biskop Nils i Linköping och biskop
Thord i Strängnäs i klostret intogo 46 nunnor och
16 munkar; ett antal, som sedermera ökades till 60
systrar och 25 bröder, bland de sistnämnda 13 prester,
4 diakoner och 8 tjenstemunkar, så att hela antalet
motsvarade Jesu 13 apostlar och 72 lärjungar. Först
år 1430, den 16 Februari., invigdes högtidligen af
erkebiskop Johannes Haqvini Wadstena kloster åt Guds
Moder och den Hel. Birgitta; det vann, som vi veta,
snart högsta anseende, pilgrimer strömmade dit från
alla Europas länder, talrika kloster i främmande
land erkände det som sitt moderkloster, drottningar
(Philippa och Margaretha), till och med konungar
(Christopher) läto upptaga sig bland dess medlemmar;
ja, en pilgrimsfärd till Wadstena ansågs lika
förtjenstfull, lika mycket ledande till saligheten
som ett korståg mot Saracenerna i Heliga Landet. På
en sten i klostret stod också inskriften: "Kan du icke
komma till Rom, så är den syndaförlåtelse tillräcklig,
som vinnes här i Wadstena." Huru mycken rikedom,
som pilgrimerna tillförde klostret, kan man finna
deraf, att t. ex. vid jubelfesten 1394 icke mindre än
10,740 marker silfver inflöto i offer och frivilliga
gåfvor af botgörare, en för denna tid ofantlig summa,
hvaraf dock klostret fick behålla endast ena hälften,
enär den Hel. Fadren i Rom visligen förbehållit sig
den andra. Kring detta kloster uppblomstrade med
rask fart Wadstena stad, som trifdes och frodades
i skuggan af de heliga murarne och blef på visst
sätt en andlig hufvudstad för Sverige. Att handeln,
särdeles med födoämnen och dylikt, skulle frodas i
dess grannskap, torde man finna redan deraf, att till
klostrets årliga kosthåll åtgingo 120 tunnor råg,
24 t:r hvete, 288 t:r malt, 14 skeppund humle,
48 t:r korn, 20 t:r smör, 120 stycken oxar, 300
st. får, 9 skeppund fläsk, 26 t:r salt, 100 pund
ost, 4 t:r ärter, 10 pund peppar, 15 pund kummin,
1 pund saffran, 2 t:r honing, utom fisk o. d. i
proportion. Klostrets vördade skyddshelgons ben
förvarades i ett silfverskrin, bekostadt af Sten och
Thure Bjelke samt vägande 629 marker, och oräkneliga
gåfvor och skänker strömmade från alla håll till det
heliga huset.
Men Wadstena kloster, ehuru ämnadt att bibehållas
i evärdliga tider, skulle också falla, och Westerås
riksdag 1527 gaf dödsstöten åt detsamma, likasom åt
alla andra kloster i Sverige. Waldemarshus hade måst
lemna sin sten och tegel till klostret; klostret
(och andra sådana i trakten) fick äfven i sin ordning
lemna materialier till en byggnad, som reste sig
i dess grannskap och, i likhet med mycket annat,
bevisade, att Kyrkans makt tagit ett slut och att
Staten återtagit det välde, som densamma tillkom. År
1545 lade gamle konung Göstaf på samma ställe, der
Waldemarshus fordom stått, grundvalen till ett nytt
slott, Wettersborg eller Wadstena Slott, hvilket ännu
står qvar, ehuru illa misshandladt af tidens tand,
fastän under de sednaste åren någorlunda restaureradt
och renoveradt. Slottet, som håller inom murarne 100
alnar i längd från ö. till v. och i bredd 24 alnar,
uppfördes af tvänne utländska konstnärer, Bulgrim
och Jacob Wee; det hade i tre våningar en mängd stora
och prydliga rum och omgafs med grafvar och vallar,
på hvilka kanoner stodo. I alla fyra hörnen på yttre
sidan befunnos s. k. rundlar med kanongluggar;
på inre sidorna, gentemot slottets flygeltorn,
voro två fyrkanter med rum i flera våningar. En
stor och rymlig trädgård lades äfven till slottet,
hvilket – ty i gamle kung Göstafs tid gick allting
raskt undan – redan 1552 var så fulländadt, att
konungen den 22 Aug. der kunde fira sitt bröllopp
med Katharina Stenbock. Enligt konungens testamente
tillföll slottet, jemte hela Östergötland, hans son
hertig Magnus, som här tillbragte större delen af
sin sorgliga lefnad. Under hans tid fulländades
slottsbyggnaden år 1563 och uppsattes öfver
slottets portal hertigens vapen med omskriften:
Magnus, Princeps Ostrogothiæ. Auxilium meum a
Domino. Det var på Wadstena slott, som arfkonung Erik
upptäckte den mycket omtalade kärlekshandeln emellan
grefve Johan af Ostfriesland och den guldlockiga
konungadottern Cecilia och dervid, utan undseende för
den gamle fadern och utan aktning för systerns ära,
förfor på ett sätt, som gjorde denna händelse till
en spik i Gustaf Wasas likkista; det var också från
ett fönster i Wadstena slott, som den vansinnige
Magnus kastade sig i slottsgrafven, lockad af
Wetterns sjöfru med sången: "Hertig Magnus, hertig
Magnus, trolofven J mig, – J sägen icke nej, utan
ja, ja"! – som det ännu heter i den gamla visan. På
Wadstena slott var det ock, som konung Eriks bröder,
sedan de bemäktigat sig slottet, hvilket då lärer
blifvit illa medfaret, afslöto förbundet mot brodern
och kommo öfverens om att regera gemensamt, – en
öfverenskommelse, som sedan bröts af hertig Johan,
hvilken dock år 1576 återställde och starkare
befäste slottet. Wadstena slott innehades sedan
af hertig Johan af Östergötland, hvilken der af
Carl IX högtidligen belänades med Östergötland och
sedan residerade på slottet. Hertig Johan använde
ansenliga summor på slottets förskönande; från hans
tid härleder sig det på östra gafveln uppsatta
Svea- och Östgötavapnet samt de bilder af Tron,
Hoppet och Kärleken, som befunnos der, hvaremot
östra gafvelns prydnader, samma vapenmärken med
inskriften G. A. R. och årtalet 1620 samt bilderna
af Tapperheten, Rättrådigheten Försigtigheten och
Ståndaktigheten torde härleda sig från Gustaf den
Stores tid. Redan 1618 afled nämligen hertig Johan,
och slottet tillföll nu pfalzgrefve Adolf Johan,
hvilken dock emot vederlag af Bråborgs slott afstod
Wettersborg till lifgeding åt drottning Christina,
sedan denna afsagt sig regeringen. Slottet blef
sedan lifgeding för Carl X:s enkedrottning, Hedvig
Eleonora, men torde redan då hafva varit i förfall,
emedan drottningen sjelf bebodde ett nedanför vindbron
befintligt trähus, kalladt "Drottningsbyggningen",
medan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:23:37 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/famijour/1864/0151.html
