Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 5. 1864
- En gammal mamsells klagan
- General Gerlach
- Giftämnen ur tjära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ifrån? Jag tänkte: vi måste skiljas! Men då hoppade han
upp i mitt knä, då gaf han mig en så besynnerlig, så
talande blick: vill du skiljas vid mig – hvem skall då älska
dig, hvem skall då smeka dig, hvem skall då följa dig? Jag
kunde ej motstå denna blick, jag var öfvervunnen – och så
drog jag in dessa tre riksdaler på kaffet och sockret. Och
som det gick med mig, så gick det med många andra, –
ja många gick det värre, mycket värre för. Om J vissten
huru många tårar som fallit för den skattens skull, så haden
J kanske betänkt er! J skullen ha sett den fattiga modren
med tårar i ögonen öfverlemna det lilla kräket åt den som
skulle taga dess lif, J skullen ha hört barnens klagan vid
förlusten af den lilla lekkamraten, så skullen J ha betänkt er.
Och nu viljen J förnya dessa sorgliga skådespel? Är staden
då så fattig att den behöfver de få riksdalrarne? Det är
dock ingen välsignelse med de penningarne!
Jag har ej mera att säga. Det beror på eder, J herrar
och män, som hafven stadens väl och ve i edra händer, om
jag och många till mig skola blifva ännu mer allena i verlden.
J hafven makten; sen till att J icke missbruken den!
Jag kan gudnås ej spara in något mera på kaffet."
Läsningen var slut. Fullmäktige företogo ärendet till
afgörande. Ami fick behålla sitt lif och den gamla mamsellen
sitt kaffe.
*
General Gerlach.
General Georg Daniel Gerlach, nuvarande öfverbefälhafvaren öfver den danska
arméen, är till börden en syd-slesvigare och född i Eckenförde d. 31 Augusti
år 1798. Sin militära bana började han år 1813 som fänrik, och det kan väl ej
anses gå så särdeles raskt med befordringarne inom danska arméen, då han först
år 1848 avancerat till major. År 1849 erhöll han, såsom öfverstelöjtnant befälet
öfver 3:e förstärkningsbataljonen och anförde densamma såväl vid Fredericia
som i slaget vid Idsted. Efter den sednare bataljen utnämndes
han till kommendör öfver sjette infanteribrigaden, en post,
som han innehade till krigets slut. 1850 avancerade han till
öfverste och ett år sednare besatte han med två bataljoner
kronverket i Rendsborg, då det utrymdes af Tyska Förbundets
trupper. I Juni samma år utnämndes han till kommendant
i Angeln, 1854 till kommendör öfver 1:sta infanteribrigaden
i Köpenhamn och 1856 i sednare egenskap till
generalmajor. Derefter fungerade han som generalinspektör öfver
infanteriet samt ryckte vid sitt 50-åriga tjenstjubileum, den
24 Decemb. år 1863, upp till generallöjtnant. I denna egenskap afgick han i slutet
af förlidet år till aktiva arméen såsom kommendör öfver första armé-divisionen
samt erhöll efter de Mezas entledigande hela öfverbefälet.
Hvad som passerat
vid krigsteatern är allom bekant, men ingen skugga drabbar derför Gerlach. Den
danska arméen har hjeltemodigt försvarat hvarje fotsbredd jord vid Dybböl, och
dess nederlag får endast tillskrifvas den numerära underlägsenheten, vis-à-vis
de röfvarehorder, som gjort till sin uppgift att krossa och
utplundra ett litet svagt land – blott derför att det är svagt.
Gerlach besitter alla egenskaper som pryda en högre officer:
han är vän af soldaten, tapper och, fastän född slesvigare,
i besittning af danska härens samt folkets odelade
förtroende, hvilket vi också sett, att han fullkomligt rättfärdigat.
Europas beundran och efterverldens dom har firat och
skall fira den hjeltemodiga danska arméen och dess tappre
general-en-chef.
*
Giftämnen ur tjära.
Utvecklingen af naturvetenskaperna, hvilken, vi medgifva
det gerna, å ena sidan förskaffat menniskan ett öfverflöd
af rika och angenäma gåfvor, har å den andra otvifvelaktigt
blifvit källan till mycket obehag och mången förargelse. Så
t. ex. har kemien, som impertinent nog blandar sig i likt och
olikt, i grund förstört vår fröjd öfver alla gröna färger, då en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:23:37 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/famijour/1864/0153.html
