Svenska Familj-Journalen / Band III, årgång 1864 / 245 (1869-1885) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 8. 1864 - De menskliga drifterna såsom föranledare till de tidigaste uppfinningarne (Forts. fr. sid. 208)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vidare utvecklat sig, odlas eller planteras särskilda
foderväxter, hvarigenom småningom utbildar sig en
systematisk behandling af jorden, hvilken åter har
till följd, att de förra rastlöst vandrande stammarne
blifva bofasta samt, ordnande sin verksamhet i
regelbundet återkommande sysselsättningar, lära känna
betydelsen af samhällsinstitutionen.

Sedan menniskan uppgifvit förtärandet af näringsmedlen
i rå tillståndet och genom passande behandling
lärt sig tillreda dem smakligare, öppnade sig ett
hufvudfält för den mest mångsidiga utbildning och
öfning af åtskilliga färdigheter, för användningen
af de gjorda erfarenheterna.

Omsorgen att anskaffa den nödvändigaste födan ledde
till uppfinning och fullkomning af jagtredskaperna;
smakens förfining drifver till genomforskning af
naturen, isynnerhet växtriket, samt ökar insigten.

Liksom nöd och lystenhet äro de första direkta
föranledarne till uppfinningar, så sporra de också
till görande af upptäckter. Om vi gradvis vore i
stånd följa, huru menniskorna först försökte njuta
frukterna, skulle vi sannolikt äfven finna, att
till en början ofta oangenäma efterverkningar voro
förknippade med dessa experimenter. Ty lystenheten
kastade sig väl närmast öfver det, som för ögat
framställde sig färgrikt och glänsande, utan att
skilja mellan hvad som efter dess inre beskaffenhet
kunde vara gagneligt för menskliga kroppen. Men
småningom förkastades det opassande, det osmakliga,
ehuru den observerade verkan, om också icke till
följe af hunger, stundom ånyo framkallades, för
att återställa det störda helsotillståndet. Första
elementerna till praktisk medicin kunna väl antagas
vara lika gamla som begagnandet af växtriket till
näringsämne. Medicinen sjelf utvidgades endast genom
tillökningen af ämnen, som den drog inom sitt område;
en verklig fullkomning karakteriserar först den höga
kulturgraden hos bildade folk.

Deremot anträffa vi redan hos i öfrigt mycket djupt
stående folkslag en förkärlek för vissa ämnen, hvilka
njutas för deras upplifvande verkans skull. Den rå
vilden har endast driften att stilla sin hunger och
att stoppa magen så full som möjligt. Den oregelbundna
ätningstiden, endast betingad genom tillgången på
föda, vänjer magen och alla dithörande organer vid
upptagandet af ofantliga qvantiteter på en gång,
och i det fullständiga fyllandet af de elastiska
magväggarne består den förnämsta njutning, som
lifvet kan erbjuda bokotudens, eskimåens eller den
brasilianske indianens lif. Men det förfinade sinnet
söker någonting mera. Ett upplifvande af nerverna,
ett höjande af sinnesverksamheten, sådant det först
tillfälligtvis förspordes efter njutandet af vissa
ämnen, blifver lika önskvärdt, som lugnandet af
de upprörda nerverna, de öfverretade sinnena, och
hvilket snart framställer sig som ett oafvisligt
behof. Så snart menniskans inre känslor förädlas,
söker hon efter medel att föröka sin glädje, att
mildra sina bekymmer.

Indianer på fiskfångst. (Fig. 7.)

Underbar är dervid den iakttagelsen, att naturen
öfverallt, i den varma södern, lika väl som i
polarländerna, låter henne finna och beträda samma
vägar. Hon har i jäsningsprocessen, i det artificiela
framställandet af starka drycker, begåfvat henne med
en verklig Pandora-ask, hvars glädje eller
smärta bringande innehåll i de mest skiljaktiga former
utbredt sig öfver nästan hela den bebodda jorden.

Samma jäsningsprocess, på hvilken våra bryggare
och brännare stödja sig, är det, som låter de
otaliga slag rusande drycker uppstå, hvaraf hvart
och ett folk har sin. I Sydamerika producerar
man af majs en spirituös dryck, chican, fastän
visserligen på något primitivare sätt, än våra
bryggare ölet. Indianfamiljen slår sig ned omkring
en ofantlig kurbitsskål, omgifven af en hög torkadt
majsmalt, hvar och en sysselsatt att i sitt anletes
svett söndertugga en hand full korn och att sedermera
utspotta den på det sättet erhållna gröten i skålen,
hvarefter ordningen kommer till en ny portion. Har
hela högen majs sålunda blifvit genomarbetad mellan
käkarne, så är det förnämsta undangjordt; hett vatten
hälles på gröten och blandningen får jäsa i krus. Den
önskade drycken är inom kort färdig, och liksom vi
hedra våra gäster med drufvans eldiga saft, på samma
sätt erbjuder indianen främlingen ett krus sjelftuggad
chica, för att visa honom sin gästvänskap.

Efter samma metod bereda Vänskapsöarnes invånare en
jäst dryck ur kavaväxtens (en pepparart) rot. Denna
rot sönderstyckas först, utspottas sedan,
likaledes tuggad, på ett pisangblad, förtunnas
i en träskål med vatten och utsättes för
en lätt jäsning. Preparatet är icke alldeles så rusande som våra
spritdrycker, men njutet i nöjaktig mängd, verkar
det alldeles på önskadt sätt.

Krimska tatarerna låta hirsfrön jäsa, af hvilka
äfven araber, abyssinier och andra afrikanska
stammar tillreda en rusande dryck. Herden på
sydliga sluttningen af Himalaya sörplar igenom ett
bamburör sin mursa, likaledes öl af en hirsart,
och Rysslands steppinnevånare berusa sig i
quass af råg. Vin och vinartade drycker ansluta sig
närmast i ordningen. Huru gammalt deras bruk anses,
bevisar sagan om syndafloden. Hvarest rankan trifves,
nyttjar man dess drufvor, för att derutur pressa
sorgbrytaren; öfriga länder veta att begagna sig af
andra naturprodukter för samma ändamål. De afrikanska
negerstammarne borra vissa palmarter och låta deras
saft jäsa. Så oljpalmen på Afrikas vestra kust eller
den oöfverträffliga Caryota urens, hvilken inom 24
timmar lärer gifva 40 buteljer saft. Det deraf vunna
palmvinet heter toddy. Karaka beredes af den saft, som
utströmmar från kokospalmens sårade blomhölsa.

Guarago deremot är vin, bildadt af sockerrörets saft,
hvilken liksom palmsaften öfvergår i frivillig jäsning. Hos de
gamle tyskarne och ännu hos många nordiska folk finna
vi mjöd af honung. Ja, hos herdefolken förvandlas
mjölken genom passande behandling i spritdrycker, och
anses stomjölken hos mongolerna i detta afseende som
den mest innehållsrika.

I alla jästa drycker, de må
ha framställts af tuggad majs eller af rått fårkött,
så som kalmuckernas borv skall vara, är det ett och
samma ämne, för hvars skull de äro så eftersökta:
alkoholen, hvars producerande i rent tillstånd dock
först lyckades araberna, hvilka ungefär i 12:te
århundradet uppfunno destillationen.

Samma inre öfverensstämmelse, som visar sig i de
dryckers beskaffenhet, hvilka af menniskan befunnits
glädjebringande, söker efter sådana medel, hvilka
njutas, för att lugna och i behagliga drömmar invagga
själen.                        (Forts.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>