Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 11. 1864 - Carl XII af Th. - Agave longifolia picta - Vilda växter i boningsrummet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
8 trumpetare, så väl som om sön- och högtidsdagar
till gudstjensterna, "och", fortfar han, "bo
Guds ord rikeliga ibland oss, emedan vi utom 4
kgl. hofpredikanterna hafva 12 regementsprester." –
Men bladet vände sig snart: storvisiren släppte czar
Peter ur klämman, och de ryska intrigerna vid hofvet
i Stambul lyckades ändtligen föranleda den bekanta
"Kalabaliken", ehuru Carl ändock icke lemnade Turkiet
förr än han sjelf fann för godt och förr än han insåg,
att allt hopp var ute.
Kom så den underbara ridten genom halfva Europa,
återkomsten till Stralsund, öfverresan på hafvet till
Sverige, under hvilken "den orädde Carl" bleknade
för första gången på det med isflagor vräkande
hafvet, vistandet i Skåne, det hastiga besöket hos
systern på Wadstena slott, rustningarne för fälttåget
i Norge, de Görtz’ska finansoperationerna, det
sista härnadståget och den dödande kulan, – det
hela så likt en saga, att, låge det icke så nära
till vår tid, ingen skulle vilja anse det för annat
än en sådan. Men denna saga är, som vi redan sagt,
ändock Sveriges stolthet; denna äfventyrare-anda,
hemma i en helt annan tid, denna i 18:de århundradet
inkastade gengångare från chevaleriets dagar –
dyrkandet af damerna undantaget (år 1700 "negotierades"
dock om en prinsessa af Brandenburg till
konungabrud), – denna oskrymtade gudsfruktan
uppenbarar sig i alla konungens gerningar, denna
godhet och välvilja, som ofta framskymta, huru
det jernhårda krigarlifvet ändock tog ut sin rätt
och mången gång gjorde äfven den eljest milde Carl
jernhård – detta "mod i bröstet" och denna ihärdighet
i sträfvandet till det en gång föresätta målet, –
allt detta väcker ännu vår och verldens beundran
och hvad ondt som åstadkommits derigenom, det är
längesedan glömdt, medan det stora deri ännu strålar
med oförbleknad glans. Derföre förmår Kung Carls saga
ännu att inspirera, icke blott konstnären och skalden,
utan hela nationen, och derföre längtar den sistnämnda
efter den dag då Kung Carls bild, återgifven i ett
varaktigare material än marmorn, skall, tillika med
stoderna af flera andra nationens heroer, intaga sitt
rum i Mälarens konungastad, der ännu hundrade minnen
efter hans bragder finnas qvar i de nu tystade eldgap,
som, liggande i långa rader utanför Artillerigården,
ännu tala om Kung Carl och hans gossar blå, om deras
bragder och segrar öfver "den falske Saxe" och "de
Moskovitiska långrockarne".
Th.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
