Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 12. 1864 - Min första Flamma af förf. till "Positivspelarens Son"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Några dagar före midsommar landade ångbåten, som förde
mig och min kappsäck, vid Tunasund, mitt blifvande
sommarresidens. Jag sprang helt glad upp på bryggan
och emottogs af en tjenarinna, som ödmjukt frågade:
"Är det notarien Lindersten?"
"Alldeles, mitt barn", svarade jag.
"Då skall jag visa vägen till notariens rum, för frun
är till staden och kommer icke åter förr än med sista
båten."
Jag följde tjenarinnan genom en väl vårdad trädgård.
Tunasund var ett litet förtjusande ställe, som på
ena sidan hade en insjö och på den andra en vik af
saltsjön. Den mark, hvaruppå det var beläget, bildade
skiljobandet emellan de båda sjöarne, som eljest
varit förenade. Med insjön i vester, saltsjön i öster,
höga skogbevuxna berg i norr och söder, presenterade
den lilla viken en högst intagande tafla. Fåglarne
sjöngo, blommorna doftade, lofven susade och vågen
lekte vid stranden. Det var en skön idyll.
Mitt rum var prydligt och med utsigt åt sjön. Jag
dröjde likväl icke länge der, utan sedan jag sett
min kappsäck inlogerad, fått fram en sommarhatt
och en dito rock, begaf jag mig på väg till Tunaås,
der mina vänner bodde.
Der var muntert, och tiden ilade hastigt
förbi. Aftonen var långt framskriden, då jag återvände
till mitt hem, fullt förvissad, att alla derstädes
gått till hvila. Redan ett godt stycke derifrån hörde
jag dock röster, som talade.
Då jag trädde inom grindarne, fann jag tvänne
fruntimmer, sittande på ett af gungbrädena och tvänne
små flickor i full fart med att kasta ring. Den
ena ringen föll på min hatt, just som jag tillslöt
grinden, och detta väckte stor munterhet hos de
små. Ett af fruntimmerna reste sig och kom mig till
mötes.
När man hör ordet enka, föreställer man sig en
qvinnofigur, med ett gråtmildt, tråkigt yttre,
insvept i svart ylle; en afgjord vän af kaffe,
knähundar och snusdosor, samt beröfvad all den poesi
och det tjusande behag, en ung flicka eller ung
fru vanligen äger. Jag hade aldrig träffat samman
med någon hygglig enka och hade om dem det klenaste
begrepp, man kan hafva.
Damen, som nu nalkades mig, var ett litet fint
fruntimmer, med en så lätt gång, att hon knappast
tycktes vidröra marken, och med ett utseende så
jungfruligt, att man omöjligt kunde antaga, det hon
uppnått tjugo år. Ansigtet var smalt, dragen späda,
håret ljust. Hon var icke egentligen vacker; men hela
hennes yttre hade något ljuft intagande och älskligt
qvinligt.
Då hon var mig helt nära, yttrade hon till hälften
blygt till hälften skämtsamt:
"Jag får bedja notarien om ursägt, för det jag icke
var hemma vid er ankomst; men angelägna affärer tvungo
mig att resa till staden. Emellertid får jag nu,
ehuru sent, önska er välkommen."
Jag bugade mig och framstammade:
"Jag har väl icke den äran att ..."
"Ack, jag har ju icke presenterat mig, inföll den
lilla elfvan, småskrattande; mitt namn är Kenth.
Det var således min värdinna; enka efter den för flera
år tillbaka förlista sjökaptenen och moder till de
begge barnen, som lekte på gården, hvaraf det ena
bestämdt uppnått tio år. Jag hade mycket svårt att
få detta klart för mig. Hon såg ju sjelf ut, som hade
hon nyligen lemnat barndomen.
Vi pratade en stund, sedan jag blifvit presenterad
för hennes äldre syster, mamsell Edberg.
Mygg och tanken på det lilla enkebarnet höllo mig
vaken under natten och förmådde mig att tidigare än
vanligt lemna sängen, men utan att detta medförde
någon fördel; ty af min värdinna såg jag icke en enda
skymt. Mitt kaffe serverades i lusthuset, der jag i
all sköns ro fick förtära det på egen hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
