Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åsknatten. Novell af F. W. - Koret i Slottskapellet i Stockholm. - I Stjernqvällen. Claës Johan Ljungström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på Aldala, nu ett trolofvadt par, som några dagar
derefter med äktenskapets band ämnade förena sina
öden, tysta och allvarliga inträdde på X. kyrkogård
och stadnade der framför tvänne bredvid hvarandra
grönskande grafkullar.
"Min mor! min far! frid vare eder!" hviskade den unga
qvinnan med djup rörelse.
"Det är ju sannt, min Jan Erik", sade hon derefter
och vände sig till sin följeslagare, "att vi hvarje
år vilja fira denna natt med bön och tacksägelse till
Gud, som så nådigt styrde allt till det bästa."
"Ja", svarade han. "med bön och lof, så bör det vara;
bättre kunna vi ej fira minnet af den händelserika
åsknatten."
 |
| Koret i Slottskapellet. (Efter Dahlbergs Suecia Antiqua.) |
Strålande ljus
Fjerran deruppe! Från Allfaders hus
Lyser hit ner eder flamma,
Alltid densamma.
År ifrån år
Carlvagnen går i de välkända spår;
Gyllene hjulen ej slitas,
Hur de anlitas.
Stjerneströdd Svan
Seglar alltjemt i sin mjölkhvita ban!
Först på ruinen af tingen
Hvilar han vingen.
Kronan i Nord,
Ditsatt en gång på Allherskarens ord,
Först då, när verldarne brista,
Glansen skall mista.
Guldbältet bär
Ständigt Orion; det likadant är
Nu, som då det blef omgjordadt
Nytt och fullbordadt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
