Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Blodsnatten på Konnevesi. En episod ur Finska kriget år 1808, af Axel S-g.
- Maria Magdalena kyrka i Stockholm. Th.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han gaf vår löjtnant ett kraftigt famntag och fortfor derefter:
"Är du illa sårad, Lennart?"
"Ett lappri, bästa pappa", svarade Hård. "En kula
snuddade lätt vid min panna."
"Godt! – Se så, gossar, nu skall Lennart ha ett
kraftigt hurra och sedan börja vi dansen på nytt. Hurra för
löjtnant Hård!"
Under ett allmänt jubel fattades bägarne, och tömdes
löjtnantens välgångsskål i botten.
Den ende, som ej deltog i den allmänna glädjen, var
kapellpredikanten, som, ehuru han sökte påtrycka sitt ansigte
en glädtig stämpel, blott ofullkomligt förmådde dölja den harm,
som svikna förhoppningar och felslagna beräkningar tände hos
honom.
(Forts.)
Maria Magdalena kyrka i Stockholm.
Sveriges hufvudstad saknar vackra kyrkor, och de
få, som ursprungligen varit uppförda i en ädlare
stil, hafva genom sednare tiders vandalism blifvit
vanställda till oigenkännelighet, – så till exempel
Storkyrkan genom den rika façaden åt Slottsbacken,
Riddarholmskyrkan genom de i alla stilar uppförda
grafkapellen o. s. v., – medan endast Katharina kyrka
genom sin vackra byggnad och sitt beherrskande läge
egentligen kan sägas fjettra uppmärksamheten. Utom
denna sistnämnda har Södermalm blott en enda
församlingskyrka, denna visserligen en bland de äldre,
men också en bland de af vandalismen inom konsten som
mest misshandlade, Maria Magdalenas på vår teckning
afbildade kyrka. Det fanns dock en tid, då äfven
denna kyrka intog ett utmärkt rum bland Stockholms
byggnader och, fastän uppförd i olika byggnadsstilar,
– en följd deraf att hon stod under byggnad mer än
150 år, innan hon ändtligen fulländades, – likväl
genom sin imponerande massa och, framför allt, sitt
praktfulla torn, på sig fäste allas uppmärksamhet. När
man ser den ofantliga, utdragna kikare, som nu utgör
Mariakyrkans torn, och som till föga heder för vår tid
fulländades år 1825, kan man icke annat än förvånas
öfver att en sådan tornstyggelse fått efterträda det
förra, hvilket beskrifves som "ett högt stentorn,
som öfverst omgafs med en balustrad; i den deröfver
sig höjande öfverbyggnaden var urverket anbragt och
från fyra tornet omgifvande contre-forts uppstego
fyra pyramidformiga spiror. Ofvanom den första
öfverbyggnaden befunnos åter en balustrad samt en
temmeligen hög öfverbyggnad med en vacker kupol, öfver
hvilken en lanternin höjde sig med en hög spira."
Detta praktfulla torn och hela kyrkan förstördes
den 19 Juli 1759 genom den fruktansvärda så kallade
Maria brand, en bland de förfärligaste eldsvådor,
som härjat Stockholm, och
hvilken icke blott förtärde Maria kyrka med torn,
innanrede, klockorna i tornet och kopparen på taket,
utan "till och med de dödas ben och likkistor i
grafvarne", samt dertill 300 hus
och gårdar uti församlingen. Men redan före
denna tid hade Maria kyrka genomgått åtskilliga
öden. Ursprungligen anlagd af Sten Sture den Äldre
1489, blef hon, som då var helt oansenlig och "hade
stödjepelare, små fönster samt ett fyrkantigt
spetsigt torn", nedrifven af Gustaf I, hvars son,
konung Johan, år 1578 lade grund till den nuvarande
kyrkan. Penningebrist hindrade emellertid både
honom och hans efterträdare, Sigismund och Carl att
fullända kyrkan, hvars byggande visserligen åter
påbörjades 1626, men åter måste afstanna af samma
orsak. Först enkedrottning Maria Eleonora tog med
allvar i saken, och den efter henne uppnämda kyrkan
invigdes 1634. Sedan följde nya tillbyggnader, bland
dem norra och södra flyglarne, som åren 1675 och 1695
uppfördes efter Nicodemus Tessin den Äldres ritning
och i en blandad, med ingalunda obehaglig stil. Det
förut beskrifna präktiga tornet var likaledes ett
verk af Tessin och grundlades 1673; men först 1733
täcktes både tornet och kyrkan med koppar samt stod
sedan i hela sin glans den korta tiden af 26 år,
då hon i grund förstördes af lågorna.
Kyrkans inre är vackert, ehuru ingalunda utmärkt,
fastän de mest vanställande läktarne och bänkarne
blifvit borttagna. Altartaflan föreställer de Tre Vise
Männens besök hos Maria; orgeln är en bland de större
i Stockholm, och bland kyrkans silfver förvaras en
större kalk, tagen af Carl XII i Polen och skänkt åt
hans hofpredikant Törling, som sedan blef kyrkoherde
i Maria.
Under almarne på Maria kyrkogård hvila
riksantiqvarien Liljegren och, under en gemensam
grafsten, skalderna Nicander och Stagnelius.
Th.
 |
| Maria Magdalena kyrka i Stockholm. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:24:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/famijour/1866/0084.html
