Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sken och verklighet. Berättelse af Richard Gustafsson.
- Birmas befolkning.
- Börsen i Köpenhamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och lutar sorgset sitt vackra hufvud mot
handen. Bredvid sitter hennes gamla mor, som delar
hennes bröd, hennes glädje och hennes sorger.
– Hvad står då i brefvet, som gjort dig så
sorgsen, kära barn? – yttrar gumman och söker trösta
den nedslagna flickan.
– Jag har oförställt visat min glädje hvar gång jag
såg honom, och detta tror han har gifvit honom
rätt att förolämpa mig – snyftade flickan och stora
tårar rullade ned för hennes bleka kinder.
Gumman tog brefvet och läste.
– Han tror att din salig systers son är din
son! – utropade gumman harmset sedan hon läst en
stund. – Det är den tack menniskorna gifva dig för
att du tog den fader- och moderlöse till dig.
– Det var dock icke det smärtsammaste, moder.
Gumman fortsatte att läsa, men efter några ögonblick
kastar hon brefvet på golfvet och trampar på det,
under det att hennes gamla kinder purpras af vrede.
– Ett sorgfritt lif åt mig, åt dig och lilla
Hjalmar för priset af din heder! – ropade gumman
och hennes händer knöto sig krampaktigt. – Du skall
förakta honom, inte sannt?
– Nej, icke förakta, jag skall förlåta och glömma honom.
Men den der likheten, som den lilla gossen hade med
en viss grefve, huru förklara den? anmärker måhända
läsaren. Jo, det är med den likheten som med så många
andra likheter, den finnes blott till i inbillningen,
ty gossen är son till mamsell Z:s aflidna syster och
hennes äfven hädangångne man, som i lifstiden var
blott en fattig mekanisk arbetare.
Hon skulle då verkligen förtjena högaktning, denna
af alla fördömda stackars flicka? Ja, hon förtjenar
den; hennes största fel är att vara glad och fri,
att hon icke för sitt ansigte bär en mask, som döljer
det naturliga och öppna i hennes väsende, ty det är
just denna öppenhjertighet som fäster misstanken
vid henne.
Men det här är ju upprörande! Man dömer den oskyldige
och den skyldige lofsjunger man!
Ja, så är verldens gång, och derför bör du tro godt
om alla som man talar illa om, ty dessa äro nästan
alla långt bättre, än ryktet med sin svarta pensel
målar dem.
Hvad de lofsjungna och uppburna beträffa, så låt de
onda lysa med de goda, ty det sanna ljuset kommer
alltid, och för dess klarhet försvinner skenet och
den nakna verkligheten står qvar inför den pröfvandes
blick.
*
Birmas befolkning.
Birmanrikets sköna, krigiska och kraftfulla
befolkning räknar omkring fem millioner själar, och om
den i bildning står efter kineserna och indianerna,
så kan likväl näringsverksamhet och till och med
en sorts konstflit ej frånsägas dem, ty deras guld-
och silfverarbeten och skulptur i sten väcka genom
förträffligt arbete och god behandling till och med
europeiska konstnärers förvåning.
Birmanerna hylla Buddhaismen och i högt anseende
stå hos dem de prester och munkar hvilka flitigt
sysselsätta sig med deras folks litteratur,
som, grundande sig på Buddhaismen och indiska
litteraturen, ej är så obetydlig. Birmanska
historien berättar mycket om landet Mranmas
söners stora
bragder, och dessa minnen, förenade med en ädel,
krigisk anda, lifvade folket till en tapperhet,
som förorsakade engelsmännen mången het stund i
striden. Naturligtvis segrade omsider den europeiska
intelligensen och så blef birmanska regeringen
tvingad, att till ostindiska kompaniet afträda ett
stort område, deribland äfven Atam, och tillåta,
att den vigtiga handelsstaden Rangun blef förklarad
till frihamn. Detta skedde år 1828 och sedan den
tiden har umgänget med främlingar väl befrämjat
det begåfvade folkets framsteg, men också kostat
detsamma ofantliga landsträckor. Visserligen är det
en vigtig fråga, om den europeiska civilisationen
skall lyckliggöra Birmanerna.
*
Börsen i Köpenhamn.
Köpenhamns börs, af hvilken vi här lemna en afbildning,
hör otvifvelaktigt till de märkvärdigaste
byggnader, som konung Christian III lät uppföra. Det
är en i grundidén götisk byggnad, fastän ej hållen
i helt ren stil. Längs utmed dess båda rikt prydda
façader sträcka sig kanaler, som stå i direkt
förbindelse med hamnen. Byggnaden har en längd af
406 och en bredd af 66 1/2 fot och är två våningar
hög. Den är försedd med ett 176 fot högt torn af
högst egendomlig konstruktion. Fyra på sina bukar
hvilande ofantliga drakar, som utsträcka sina
hufvuden åt de fyra väderstrecken, bilda med sina
uppåtresta hopflätade svansar en spets, som slutar
med tre kronor, den ena öfver den andra, och öfverst
en väderflöjel. Sagan förmäler, att Christian IV hade
medfört denna tornspets såsom trofé ifrån Kalmar. Två
portaler, en i hvarje ända af byggnaden, tillstädja,
att man kan gå igenom densamma och komma ut på gatan
igen. Till hufvudportalen, åt Christiansborg
till, för en tvåradig lindallé, vid hvars ändar
äro uppställde statyer, föreställande Merkurius och
Neptun. Portalen sjelf, till hvilken man kommer genom
att gå uppför en sluttning, har fyra marmorpelare
i Toskansk stil. Första våningen, som består af
höghvälfda källrar (12 fot), är på båda sidor
inrättad till bodar, hvarest säljas alla sorters
gröfre varor. Hufvudportalen leder till andra
våningen och igenom en liten försal in i den stora,
rymliga, men något mörka och smaklösa börssalen
med sina tio fristående pelare. Här är "börsen",
i ordets inskränktare mening. En stor historisk
målning af F. Höyer, föreställande Christian IV
i sina första regeringsår besökande den berömde
astronomen Tycho Brahe på ön Hven, är här anbragt
i en dålig belysning. Intill börssalen stöter
sjöförsäkrings-byrån, äfvensom den i amfiteaterform
anlagda auktionssalen, genom hvilken man kommer in
i den särdeles nätt inredda Bazaren, som upptager
hela byggnadens bredd och föreställer likasom en
beständig marknad. Genom denna kommer man till några
större salar och kontor, deribland stadens allmänna
brandförsäkringslokal, grosshandelssocietetssalen,
etc. etc., hvarifrån man, passerande en större
trappa, kommer ner på gatan i närheten af den till
Christianshamn förande Knippelsbron.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:24:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/famijour/1866/0110.html
