Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Frederiksborg.
- Den bästa vägen. Saga af Richard Gustafsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Frederiksborg.
Det kungliga palatset och slottet Frederiksborg,
som den 17 December 1859 förstördes af en eldsvåda,
ligger i nordliga delen af Seeland, fem danska
mil från Köpenhamn och tre från Helsingör. Dess
historia börjar med herresätet Hillerodsholm,
hvars första omnämnande går tillbaka till år 1275,
ifrån hvilken tid detta gods befann sig i olika nu
utdöda familjers ägo. Den sista af dessa var den
adliga slägten Goije. En Brigitta Goije gifte sig
med den danske amiralen Herluf Trolle och bodde på
sitt familjegods ifrån 1544 till 1560, hvilket år det
öfverlemnades åt kronan emot andra gods och ett under
reformationen indraget kloster. Det derpå följande
året lade konung Fredrik II grunden till slottet,
hvars äldsta delar bära årtalet 1560. Christian IV lät
under åren 1602–1608 på nytt bygga upp och betydligt
utvidga det kungliga palatset, äfvensom under samme
konung år 1634 tillkommo ytterligare utvidgningar, och
den slösande utstyrseln samt det praktfulla kapellet
blef fulländadt. Byggnaden uppfördes på tre holmar
eller små, medelst hvalfbryggor förenade öar i en
sjö uti renaissance-stil, med rika stuck-
och skulpturprydnader, med elfva torn och ståtliga
pyramider; taket bestod af koppar. Omgifningen är
ytterst naturskön och erbjuder i rik omvexling skogar,
sjöar, åkerfält och i bakgrunden den lilla staden
Hillerod. Alla gemaken voro prydda med konstfullt
snideriarbete i den mest valda stil, den största
af dem var den 154 alnar långa och 42 alnar breda,
med gobelinstapeter försedda riddaresalen. Rum och
galerier innehöllo en värdefull samling målningar ur
danska historien. Det kungliga kapellet som på det
rikaste sätt var dekoreradt och förgyldt hade samma
längd och bredd som riddaresalen. Författaren till
"Handbok för resande till Köpenhamn" säger derom
följande: predikstol och altare äro af ebenholz och
silfver och af ett utmärkt arbete, isynnerhet det
sednare är herrligt; den ena sidan föreställer
Josefs flykt till Egypten och
den andra Kristi korsfästelse, i gediget silfver. Lika
rikt prydd är predikstolen med Kristus och
evangelisterna, äfvenledes i gediget silfver.
Ett af de kungliga kabinetten bar den olyckliga
drottningen Karolina Matildas namn; på en af
glasrutorna finnas de af hennes hand med en diamant
inristade orden: "O, bevara mig oskyldig och gör
andra stora". Sju danska konungar blefvo krönta i
Frederiksborgs kapell; den siste här krönte konungen
var Kristian VIII, år 1840.
Frederiksborg var ej alltid det vanliga kungliga
residenset förr än konung Fredrik VII, hvilken
för allt som stod i förbindelse med landets
nationalhistoria och i synnerhet med hans förfaders
Kristian IV:s storartade verk, hyste stor förkärlek,
beslöt att välja detta palats till sin beständiga
älsklingsbostad. Under de elfva åren af sin regering
har han på dess förskönande och återförande i
originalstilen uppoffrat betydande summor samt
försedt detsamma med värdefulla, men beklagligtvis
nu förstörda samlingar.
Elden utbröt tidigt på morgonen den 17 December från
en kort förut i ett rum i fjerde våningen uppsatt
kakelugn, och hvilket rum just innehöll en stor del
af de värdefullaste nordiska antiqviteterna. Alla
ansträngningar att dämpa elden visade sig, trots
hofpersonalens ifver och grannskapets ditskyndande
invånare, under konungens personliga ledning,
fruktlösa, och redan vid middagstiden var det
egentliga palatset förstördt, endast de yttre
gårdsbyggnaderna och omkring 300 taflor samt några
andra konstskatter kunde räddas. Tyvärr omkommo genom
instörtandet af tvänne hvalf i kapellet fyra à fem
menniskor.
Hela landet beklagade förlusten af det kungliga
palatset, som emellertid kort efter branden åter
uppbyggdes i samma stil som det gamla.
*
Den bästa vägen.
Saga af Richard Gustafsson.
I den stora skogen, der furorna växa så höga och der
mossan ligger så grön och vacker, satt liten Elin med
sin blinde fosterfader. Gubben var sjuk och matt, men
ingen hjelp stod att få, ty de voro ju midt i en stor
skog, der skuggorna blefvo allt mörkare och dystrare,
och det led emot natten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:24:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/famijour/1866/0141.html
