Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dietiskt recept vid maglidanden.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dietiskt recept vid maglidanden.

Magen, såsom det vigtigaste organet för
matsmältningen, genom hvilken nytt närings- och
lifsmaterial föres till hela vår kropp fordrar
en synnerligen omsorgsfull vård. Rubbning af
dess välbefinnande – synnerligen genom otjenligt
förhållande (framför allt vid svag mage) i afseende
på mat, dryck och medicin, såväl som ock i följd af
dess sammantryckande genom klädnad och sittande i
krökt ställning – om de ock icke föranleda genast
påkommande och betydliga plågor, föra dock med
sig, så snart de ofta förnyas, obotliga, mycket
besvärliga och det allmänna välbefinnandet betydligt
störande magsjukdomar. Följderna af länge ihållande
magsjukdomar visa sig äfven i kroppens yttre genom den
sjukes afmagring, mattighet, blekhet och i allmänhet
sjukliga utseende.

a) Tungan, b) Svalget, c) Luftstrupslocket,

d) Luftstrupshufvudet, e) Luftstrupen, f) Matstrupen,

g) Mellangärdet, h) högra och i) venstra Lungan,

k) Magen, l) venstra Magmunnen, m) högra Magmunnen,

n) Tolffingertarmen, o) Lefvern (uppåt omslagen),

p) Gallblåsan, q) Gallgången, r) Krösen eller Pancreas,

s) Mjelten, t) Tunntarmen u) Tunntarmens öfvergång i Tjocktarmen,

v) Blindtarmen, w) Maskvidhängslet, x) uppstigande-,

y) tvärs- och z) nedstigande Tjocktarmen, tz) Ändtarmen.

De magplågor, som kunna förekomma vid full eller
tom mage, strax eller också först någon tid efter
ätandet, än efter en än efter annan mat, äro: känsla
af fullhet eller tomhet, af tryck, bränning, stick,
häftig eller krampaktigt sammandragande smärta
(magkramp) i bröst- eller rättare maggropen;
uppdrifning eller spänning äfvensom ock ömhetskänsla
vid tryck i maggropen; störandet af matlusten,
omåttlig hunger, benägenhet till äckel och kräkning,
uppstötning, hicka, halsbränna, kräkning. Genom den
sistnämda kan antingen maten uppstötas halfsmält
eller osmält, eller ock kunna uttömningarne utgöras af
surt vatten, slem, galla eller blod. Om tungan dervid
är belagd eller icke, är af ingen betydenhet.

Dessa plågor i magen, som förekomma vid helt olikartade
magsjukdomar och vid en och samma sjukdom hos olika
personer kunna vara af helt olika beskaffenhet,
uppträda äfven icke sällan utan någon egendomlig
magsjukdom, såsom t. ex. vid affection af magens
nerver eller hjernans (migrän), vid blodstockningar
i magen till följd af lidanden i lefver, hjerta
eller lungor, till och med vid endast blodfattigdom
(bleksot) eller sinnesoro. Uppkomma de plötsligt och
i mycket häftig grad, då bör alltid först tänkas på
en möjlig förgiftning eller en bråckskada, i många
fall kan äfven hafvandeskap misstänkas. Hafva de
deremot småningom uppstått, långsamt tillväxt och
redan funnits någon tid, samt således en
magsjukdom är att förmoda (hvilken är likgiltigt),
då iakttage man följande:

Rec. Tillräckligt rum ¹) för magsäckens utvidgning
och rörelse, synnerligen vid och efter ätandet.

Varmhållandet af magen ²) utifrån och inifrån.

Småportioner ³) af föda för hvarje gång.

Lättsmält ⁴) flytande eller grötformig föda.

Icke retande ⁵) närings-, njutnings- och läkemedel.

Sr. Denna magdiet måste strängt och längre tid följas,
synnerligen om magen redan länge varit sjuklig.

1. Magens sammanpressning, hvarigenom dess
utvidgning och rörelse blir störd, uppkommer
oftast genom trånga klädningsstycken. Hos
qvinnokönet, som också derföre vida oftare lider af
magsjukdomar än det manliga, är det i synnerhet
underkjortlarnes band, äfvensom snörlifvets, hvilka
illa behandla magsäcken och lefvern. Äfvenså
utöfvar sittandet i böjd ställning, synnerligen
om det sker strax efter ätandet och fortfar länge,
ett hindrande tryck på magen. – Alltså sörje man
för tjenlig, löst åtsittande beklädnad för
magtrakten och för intagandet af en så mycket som
möjligt rak ställning vid sittandet.

2. Värme gör den lidande magsäcken nästan alltid
godt; endast vid stark blodkräkning måste köld (ja
is) användas in- och utvärtes. Till magsäckens
invärtes uppvärmande är varmt (icke ljumt)
vatten tillräckligt. Det bör drickas i icke för
stora portioner, men ofta. Utvärtes är tjenligt
att hålla magen varm genom en maggördel eller ett
magplåster; men stundom är det äfven fördelaktigt att
i maggropen använda en högre värmegrad i form
af varma omslag (af hafre- eller linfrösgrötar),
vattenomslag (Neptuns-gördlar), varma stenar, dukar
eller flaskor.

3. Den lidande magen bör icke belastas med stora
massor af näringsmedel. Derför böra endast smärre
portioner af näringsämnen intagas på en gång; men,
för att hålla kroppens krafter vid makt, så mycket
oftare. Fullständigt afhållande från näringsmedel
gör naturligtvis kroppen blodfattig, matt och mager.

4. Födan bör vara mycket lättsmält,
synnerligen den del deraf, som sedan smältes i
magsäcken, nämligen den

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 00:24:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/famijour/1866/0216.html

		Svenska Familj-Journalen / Band V, årgång 1866 / 212 (1869-1885) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|