Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carlstens fästning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
så framt icke en ny förvärfskälla uppstått i de
Marstrandska hafsbaden, genom hvilka staden nu mer
icke kommit till något välstånd. Märkvärdigheter
från »den gamla goda tiden» har staden icke några att
uppvisa, om man undantager Ma-riakyrkan, samt några
qvarlefvor efter dess under medeltiden blomstrande
Franciskanerkloster; från nyare tider har staden
en med vackra hus bebyggd hamngata, tillika med
åtskilliga badhus, paviljonger och parkanläggningar
i vestra delen, men Marstrands hufvudsakligaste
märkvärdighet är och förblifver icke dess mindre
»Sverges Gibraltar», fästningen Carlsten, som vester
om staden reser sig från högsta platån, på den ö,
der staden är anlagd, och beherrskar både denna och
dess omgifningar. Vår illustration gifver en utsigt
af detta fäste, om hvilket vi här ämna meddela en
närmare beskrifning.
Från 90 till 150 fots höjd öfver hafvets yta resa
sig de väldiga massorna af det fästa Carlsten -
säger Bohusläns
snillrike brefskrifvare, den allt för tidigt
hädangångne Ax. Em. Holmberg - och med sina ända
till 60 fots höjd, af ofantliga gråstensblock
uppdragna murar och sitt öfver 130 fot höga torn
erbjuder fästningen, ej mindre genom sitt,kolossala
murverk, än genom sitt dominerande läge, en den mest
imposanta anblick, från hvilket håll man än vill
fatta den. Den omkring fästningen ledande rundgatan
eller betäckta vägen, är på sina ställen nedsprängd
i berget ända till 35 fot, och hvart man i densamma
vänder sig, bekikas man af döden ur crene-auernas
och embrasyrernas aldrig slutna Argusögon, hvilka
öfvertyga, att för en fiende är denna väg den genaste
till evigheten.
När början gjordes till anläggandet af Carlsten,
är icke med säkerhet bekant, ehuru det icke är
osannolikt, att befästningar funnos här redan under
Erik XIV:s krig. År 1612 voro de afgjordt i godt
stånd, ty detta år fick Jesper Cruus, den svenska
fältöfversten, som då härjade och brände
l i Bohus län på det oerhördaste sätt, befallning att
angripa | »Marstrands fästning», men måste dock afstå
derifrån, emedan ! han saknade groft artilleri. Yid
denna tid, då fästet lär hafva burit namnet
»Styrle-Skans», bestod det dock hufvudsakligast af
jordverk; men omkring år 1667 anlades en donjon, som
beherskade den närmast angränsande delen af Kattegatt
och ännu utgör hufvudpartiet af Carlsten. Denna
donjon, då blott 20 fot hög, med öppen vallgång och
derunder befintliga bombfasta hvalf för besättning,
ammunition och proviant, fick vid samma tid på
sin Östra sida ett fyrkantigt torn med 5 bombfria
våningar, af hvilka 4 voro bestyckade, hvardera
med 8 kanoner, nämligen 2 på hvardera sidan. De
omgifvande utanverken voro helt svaga; men det hela
understöddes af tre skansar, kallade Gustafsborg,
vid södra hamninloppet, Maleport, på östra sidan om
norra hamnöppningen, samt Hedvigsholm på ett i hamnen
beläget skär af samma namn, hvarförutan
ett blockhus fanns vid norra och ett vid
södra ändan af staden.
Den i detta skick befintliga fästningen eröfrades i
Juli 1677 af Danskarne under Gyldenlöwe, som icke
försummade att ljudeligen skryta Öfver denna sin
bragd; men sedan fästningen återkommit i Svensk ägo,
antogos åren 1681 -1682 allvarsamma åtgärder till
dess försättande i yppersta skick, hvarmed danskarne
under sin besittningstid" redan börjat. Nu förändrades
tornet till rundt, från fyrkantigt, och fick murar af
ända till 28 fots tjocklek, och den höjd som det ännu
har. De fyra batteriernas embrasyrer igenmurades,
och i stället erhöll tornet, ofvanpå det gamla
tornhvalfvet, ett rymligt batteri, täckt med ett
sferiskt hvalf, som utgjorde bottnen i en sjunde
våning, kallad Kungssalen^ till åminnelse deraf, att
konung Gustaf IV" Adolf der en gång intagit frukost,
och ofvanpå hvilken en ytterligare, åttonde våning
påbyggdes med sitt batteri. Dettas bröstvärn borttogos
likväl i sednare tider (1837), och
Carlstens fästning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
