Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Charad-Logogryf - Charader - Rebus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 32 -
Hvad man utaf kölden helt hastigt kan blifva;
En fågel berömd för sin lifliga sång;
Hvad smak uppå mat och på vatten kan gifva;
Hvad allt här i verlden skall taga en gång;
Det, hvarmed oss flickan så lätt kan förtrolla;
En dryck, hvarvid nyheter ofta man hör;
Ett nummer, som är litet mer än en nolla;
Hvad tiggaren helst uppå lördagen gör;
Hvad muraren brukar och svalorna bruka;
Hvad man på fiol och guitarrer bör ha;
Hvad barnen kan skrämma, så att de bli sjuka;
En liten artikel i skattlängderna;
Hvad fåfängt mot Ödet man väl kan försöka,
Men aldrig kan lyckas, hur’ stark man än är;
Hvad ofta plär spelarens oro föröka;
Ett namn, som man mest ibland allmogen bär;
Hvad glasmästarn ger oss, hvad likså man brukar
I trädgården; och hvad perukmakaren ger
Och tjenstemännen räknar; det hvarmed man slukar,
Och röker och pratar; det hvarmed man ser,
Då man uti månen vill upptäckter göra;
Hvad tornväktarn nyttjar; hvad ingen bör ha’
Mot nästan; det hvarmed man nattron kan störa;
Hvad ofta bör dämpas, om allt skall gå bra;
Hvad krämarn brukar; hvad ofta vi alla
Få göra som följder utaf distraktion;
Det, som i en forntid roade alla,
Af Bellman, näst sången och näst hans person;
Hvad skalden plär kalla vår gång genom lifvet;
Hvad ofta åt segrarens minne blef gifvet;
Två toner i skalan hos fransmännerne;
Hvad alla plär göra, så gamla de blifva;
Nu läsare! mer jag ej vågar er gifva -
Må hända j re’n blifvit uttröttade.
Charader,
i.
gång man vistas i en annans hus Man kallas och man är
ju ock mitt första. Mitt andra vara är, näst dagens
ljus, Bland alla jordens fördelar den största. Mitt
tredje är hvar menska någon gång, Sig sjelf och
mången annan till förfång. Mitt hela är en vanlig
dygd i Norden, Fast kanske något gammalmodig vorden.
2.
Lägg bokstafven d till mitt första, Så har du det
ädlaste, just;
I lifvet och döden det största, En tillflykt i nöd och
i lust. Ett stöd är ju äfven mitt andra, Fast jordiskt
och bräckligt och skört; Med det man ju mången ser
vandra, Se’n allt hvad han ägt är förstördt. Mitt
hela i rum och på gårdar, I slott och i koja man man
hör. Det läses på blad och på vårdar Och Sverge stor
heder det gör.
Wilhelmina.
Rebus.
Rebus 1.
Schack-Rebus 1.
(Efter springarns gån» på schackbrädet) af Filip.
Maskulinum .«-Femininum l 6 6 Neutrum
L
eeee
Halmstad, C. E. Gernandts boktryckeri, 1863.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
