Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - John Campbells expedition i Indien. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omtyckt som möjligt, I sista instansen skulle jag afdöma
alla tvister, och under det jag noga underrättade mig
om deras orsaker, tog jag alltid, innan jag afkunnade
utslaget, ett råd af de äldste. Sålunda sårade jag
aldrig deras rättsbegrepp, använde blott landets lagar
och vann småningom stort inflytande, Jag blottställde
aldrig höfdingarne vis å vis deras underlydande,
de funno alltid i mig ett tillförlitligt stöd och
lemnade mig deremot allt bistånd. På öfvertalningens
väg allenast skulle jag aldrig kommit derhän, att för
mina ändamål vinna ett så hårdnackadt och krigiskt
folk; emellanåt måste jag låta
dem förstå, att jag i nödfall skulle genom våld göra
min vilja gällande, och att jag icke saknade medel
dertill. Dock tillät jag mig sådana hotelser endast
i utomordentliga fall. Under det att jag i många
andra stycken gerna var foglig och efter-gifven för
åtskilliga deras fordringar, förblef jag dock envis
och obeveklig, så snart hufvudsaken, menniskoonret,
kom på tapeten; i detta hänseende skonade jag dem
alls icke.
Under fyra års lopp hade jag med noggranhet min
uppmärksamhet fästad på dem och kom emellanåt från
slättbygden
till bergstrakten, för att här göra en rundresa
och befästa eller utsträcka mitt välde. Yid alla
betydande tvedrägter måste jag vara skiljedomare,
äfven vid familjetvister, och i dessa spelade j
alltid qvinnan en vigtig roll. Också deltog
jag i khondernas j jagttåg, emedan jag derigenom
kom i allt vänskapligare förhållande till dem och de
satte högt värde på mitt sällskap.
Ännu mer; de kommo ofta i skaror ifrån bergstrakten
och besökte mig i mitt residens, hvarest jag alltid
emottog dem vänligt och så mycket möjligt bragte dem
i beröring med folket i slättbygden. Äfven uppmuntrade
jag dem att besöka
marknaderna i låglandet och träffade dervid anstalter
för att skydda dem mot bedrägerier. Men efter ett
par månader voro de redan så förslagna och fyndiga,
att de icke mera behöfde min omsorg. Emot de eländiga
menniskoröfrarne eller barn-uppköparne förfor jag
med yttersta stränghet; tre, hvilka blifvit utpekade,
ställde jag för rätta, och de blefvo inspärrade. Jag
lemnade regeringen den underrättelsen, att den skulle
bevisa civilisationen de största tjenster, om den
läte anlägga eai stor landsväg ända in åt hjertat af
Khondistan; ty det var fråga
–– 40 -
Befriade meriah-fiickor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
