Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalmuseum. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
namn i denna rad – klingande med ej minsta fägringen
i sångens toner!
Men om detta med fullt fog gäller om vår hufvudstads
läge i sjelfva hjertat af en herrlig natur, om detta
gäller stadens, om vi så må kalla det, medfödda
skönhet, så har den likväl i sin öfriga fysionomi,
i den, som är en följd af odling och högre kultur,
och som röjer sig genom byggnadssättet, genom konstens
och arkitekturens monumenter, stått långt tillbaka,
vid jemförelsen med de egentliga kulturfolkens
hufvudorter.
Ej tala vi om denna medeltids-rest – den äldsta delen
af staden inom broarne – i hvilkens byggnadssätt
knappast kan spåras den ringaste hänsyn till
skönhetssinne, och hvars planlösa hopgyttring, endast
afbruten medelst trånga och krokiga gator (gränder),
bildar en i sanitärt hänseende skadlig princip, eller
rättare principlöshet för bebyggandet af en folkrik
plats; om detta - för Stockholm utgörande ett ondt,
nästan omöjligt
att hafva - tala vi ej, ty härutinnan hafva utlandets
äldre, för sina storartade monumenter och högre kultur
mest berömda städer (i Paris har dock en omdaning i
detta fall börjats) dylika, om ej större prof från
en mera barbarisk tids mörker och bundenhet.
Men äfven Stockholms förnämligare delar - sådana som
mest ägt behof af förbättring, d. v. s. de mest i
ögonen fallande, i hvilka man företrädesvis bordt
spåra arkitekturens vittnesbörd om utvecklingen
hos ett folk med vilja att följa med sin tids
konstnärliga kultur - Mefvo länge försummade. Likväl,
sedan knappt en half mansålder tillbaka, har nästan
en formlig revolution gjort sig gällande i den förra
oefterrättlighetens ställe. Dock återstår ännu mycket
att göra. Vi behöfva blott, som ett exempel, påminna
oss en ofta omordad sak, nämligen Helgeandsholmen -
vid en af stadens vackraste punkter - med
sitt krångliga envishetsförhållande af en oformlig
massa bizarra husgrupper, som stå och skräpa i
den herrliga tafla, som med sin ram omfattar äfven
slottets sköna arkitektoniska former - gifvande en
anblick, liknelsevis, som plåsterlappen öfver ögat
i ett vackert ansigte.
Yi veta, att allt ifrån Carl XI:s tid - den tid,
från hvilken Sverige kan räkna början af sin nya
konstnärliga utveckling - då Tessins mästerverk,
konungaborgen, började framstå, denna förblifvit
landets förnämsta arkitektoniska monument och
hufvudstadens främsta prydnad; ty om Stockholms slott
ej i storlek och kostnad mäter sig med främmande
byggnader af samma art, så står det likväl i skönhet
och konstnärligt värde ej efter för det bästa, som
en ren och upphöjd smak, både i äldre och nyare
tider, förmått frambringa, ja, det till och med
öfverträffar många af de berömdaste bland den nyare
byggnadskonstens mäktiga verk.
Men oaktadt detta Tessins storartade anlopp, oaktadt
föredömet af slottets stolta byggnad och trots den
väckelse detta sköna arkitektoniska konstverk synes
hafva bordt framkalla för lifvandet och utvecklingen
af ett högre konstnärligt sinne, se vi likväl efter
Tessins bortgång, på några undantag när, i allmänhet
endast lamare yttringar af ett sådant. I stället för
en högre anda kommer en viss litenhet och smakbrist
att göra sig gällande, visande sig mest märkbar i
upplappningen af flera äldre kyrkbyggnaders yttre
arkitektur - moderniserandet på ett synnerligen
andefattigt sätt af kyrkornas högtidliga och
vördnadsbjudande gotik, det verkligt värdefullt
monumentala från en aflägsnare tid - ett lappverk,
som tager sig ut ungefär som frack och glasögon på
en helgonbild eller en apostel.
Flera byggnader, som under nämde period framstodo,
utgöra dock några vackra undantag från det allmänna
medel-
69
Nationalmuseum,*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
