Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Räddningsflottar för sjöfarande - Botanikens under. (Tänka växterna ?)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
derföre förenad med stor fara; om bord kunna de icke
säkert och beqvämt placeras i sådan mängd, att de vid
alla händelser kunna rymma alla på skeppet befintliga
menniskor. Om de icke äro fullkomligt inrättade som
räddningsbåtar, ligger alltid den faran nära, att
de kunna kantra eller fyllas af vatten. Alla dessa
olägenheter undanrödjas, om man i stället för båtar
väljer flottar; dessa kunna redan i följd af sin
form lättare och på samma gång säkrare placeras på
däck; till följe af sin konstruktion taga de ej in
vatten och kantra icke och äro fördenskull lättare
att bemanna.
Under de sednaste årtiondena hafva en mängd sådana
flottar blifvit uppfunna, hvars användning med
skäl kan rekommenderas hvarje handelsflotta;
de mest fullkomliga äro de, hvilka i likhet
med tubularfartygen använda ihåliga, vattentäta
cylindrar eller liknande kroppar; ty fyllda med luft,
hafva dessa en vida större sim- och bärkraft än trä
eller kork. De der tubularfartygen hafva först år
1813 blifvit konstruerade i England af Th. Boyen
med afseende på räddningsväsendet och sedermera i
synnerhet för militäriska ändamål temmeligen allmänt
anväda. Den premie, som hertigen af Northumberland
år 1851 utsatte för den bästa mot sjunkning och
kantring skyddade flotte, framkallade 21 särskilta
flottkonstruktioner af angifna slag; de vigtigaste
voro de af Russel och Oswald, hvilka konstruktioner
ännu användas af fiskare och lotsar på ön Man, samt
de af H. F. Richardson, hvilka hafva blifvit begagnade
som mönster för de sednare fartygen af dylik art.
Hufvudsakligen efter denna modell hafva åtskilliga
till användning å skepp bestämda flottar blifvit
konstruerade, bland hvilka de af J. W. Hurst,
af C. Grandin samt af Ed. L. Perry förtjena att
framhållas.
Den första af dessa uppfinningar, hvilken är engelsk,
blef år 1865 patenterad efter pröfning af United
service institution; simmarne bestå af cylinderformiga
jernpontoner, som löpa parallelt och äro förenade
med medelst jernstänger; på stängerna ligga bjelkar
liksom roddarbänkar, pontonerna äro skyddade genom
korkbeklädnad, öfver pontonerna och bjel-karne löper
ett nätverk af tåg, för att fasthålla menniskorna,
och i cylindrarne finnas reservoirer till förvarande
af födoämnen och vatten. Om bord skall denne
»pontonflotte» fastgö-ras dels på samma sätt som en
skeppsbåt, men dels också som en del af skansklädet
emellan låringsgiggarne, och skulle i sednare fallet
på få minuter kunna nedhalas i vattnet.
Kapten Grandin, en fransman, har år 1865 föreslagit
att i stället för cylindrar använda fat, alldenstund
dessa alltid bruka finnas om bord; en god idé var det,
att som föreningsmedel använda s. k. snottror (en
sorts stroppar, som stickas i sprundhålet på faten,
då man vill upphissa dem); de samma insättas tillika
med kautschukproppar i sprundhålen och äro försedda
med öglor, så att de genom jernstänger kunna bringas
i förbindelse med hvarandra. Flottens plattform är
liknande den hos Hursts och Richardsons flotte; för
att när som helst kunna om bord åstadkomma flottar af
detta slag, behöfver man blott de der snott-rorna,
jernstängerna och tvärträna, som lätt kunna rymmas
på däck eller på något annat ställe af fartyget.
Den tredje uppfinningen, som är amerikansk, är
den af Ed. L. Perry och leder sin uppkomst från år
1865. Den är i alla händelser den sinnrikaste; ty som
simmare använder den kautschuksäckar, hvilka medelst
blåsbälgar fyllas med luft, men om bord upptaga
de utan denna fyllnad blott en ganska ! obetydlig
plats. Öfver de der kautschukcylindrarae, hvilka
! medelst ett bastant öfverdrag af segelduk äro
förenade sins i emellan, lägges däcksställningen,
h\ars konstruktion också har i stor likhet med den
af Hurst. Denna »monitorflotte» har särskilt blifvit
berömd genom den resa öfver oceanen, som kapten
Mikes under tiden från den 12:te Juni till den
26:te Juli förlidet år verkställde med ett dylikt
fartyg (22 fot långt, 13 fot bredt), hvilket å den
härvid fogade illustrationen är framställdt efter
teckning af Live saving ro/s Compagnie i Newyork,
som konstruerat denna flotte. Sedan nämda resa hafva
med dylika flottar, så väl under utställningen i
Paris som äfven af föreståndarne för de särskilta
sällskaperna till räddning af skeppsbrutna, försök
af hvarje slag blifvit anställda, hvilka gifvit
ett ganska gynnsamt resultat. I jemförelse med den
Grandinska konstruktionen erbjuder den Perry’ska
större säkerhet, i jemförelse med den Hurst’ska större
beqvämlighet. En flotte af 22 fots längd och 13 fots
bredd, hvilken har en bärkraft af 100 centner och
utrymme för 50 till 60 personer, upptager om bord,
sammanräknadt, knappast en plats af 13 fots längd och
18 tums bredd och väger i sin helhet blott 5 centner;
för att göra honom fullkomligt klar, erfordras en tid
af 6 minuter. Om bord erbjuder han sålunda i hvarje
hänseende företräden, som ej tillkomma en skeppsbåt,
och denne ersätter han i fullaste mått. Må man alltså
utbyta båtarne mot ifrågavarande kautschukflottar;
för hvarje båt skall man med lätthet kunna medföra
trenne räddningsverktyg af sednare slaget.
Botanikens under.
(Tänka växterna ?)
orden är full af under. Hvad vi kalla »naturens
bok», innefattar trenne stora kapitel, framställande
mineral-, växt- och djurriket. Vi kunna icke uppgifva,
hvilket som är det intressantaste och för vetenskapen
mest vinstgifvande, ty hvartdera har sitt egna behag,
sin särskilta dragningskraft, allt efter forskarens
smak, och hvartdera medför sin egendomliga lön.
De flesta gifva företrädet åt djurverlden, ty till
lifvet och skönheten kommer här dessutom rörelse
och verksamhet. Underbar är kroppsbyggnaden hos de
flygande fåglarne, de fyr-fotade djuren, de simmande
fiskarne samt alla bevingade och krälande varelser.
Djuret förefaller oss som det underbaraste af alla
skapade väsenden, ända tills vi studera växternas
sammansättning och vanor, och då finna vi dessa lika
så underbara, ja kanske ännu underbarare. I växtens
existens ligger en hemlighet, som vetenskapen ännu
icke har afslöjat. I likhet med djuret har växten lif:
hon hämtar sin näring ur jorden, vid hvilken hon synes
vara fjättrad, medan djuret, följande sin instinkt,
ströfvar fritt omkring, för att uppsöka sin föda. Men
man har exempel, att växter flyttat sig från ett
ställe, hvarest
de icke kunde trifvas, till ett annat, der de kunde
erhålla den för dess välbefinnande erforderliga
"näringen.
Djuret har sin bestämda näring, hvarförutan det ej kan
trifvas: växten som djuret är i stånd att välja den
samma; och då marken, vid hvilken hon är fästad, icke
innehåller de behöfliga ingredienserna, så aftynar hon
småningom. Näringens beskaffenhet upptäcker man genom
att undersöka askan efter en del af den förbrända
växten, ty utom kol bestå växternas fasta delar af
vissa mineralsalter. Och samma salter förefinnas äfven
i askan efter djur, hvilka nära sig af dessa växter.
Naturen af den för vissa djur erforderliga näringen
för det med sig, att de äga förmåga att förflytta sig
från ett ställe till ett annat, ty lammet skall icke
frivilligt springa i gapet på vargen; och om äfven
oxen och fåret äta hvarje grässtrå på ängen, gifves
det likväl andra fält, dit de kunna begifva sig för
att hämta föda. Icke så växten; ty der fröet faller,
der måste hon qvarblifva, och då hon slagit rot på
en plats, måste hon der samla sin näring och växa,
så länge hon lefver; och om näringen uteblifver,
förvissnar hon och dör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>