- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band VII, årgång 1868 /
136

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petter Hernqvist och hans verk. Utkast af Claës Joh. Ljungström. - Ett fartyg från vinkingatiden.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en af dem och höjde så deras anseende. Gängse blef snart
en sägen om Hernqvists penningetillgång. Så lyder den:
Hernqvist hade en gammal skolkamrat, som, afsigkommen, blifvit
hans betjent, men som ock var honom tillgifven. Nu hände
sig, att man vid Brogården på den gamla klosterplatsen skulle
bygga. Fahlström – så hette betjenten – med två
dalkarlar, anstälde vid arbetet, lyfte sent en afton på en vid
grundläggningen påträffad grafsten, och derunder sågs en kittel full
af guld och silfver. »Synvilla!» ropade Fahlström till karlarne,
som genast släppte stenen, tego sedan med saken af fruktan
att blifva sjuka, om de yttrade något om hvad de sett.
Skatten kom sedan Hernqvist till godo, och så blef han rik.

Hernqvists arbetsamhet visar sig ock i hans skrifter, af
hvilka somliga äro tryckta, somliga ännu ligga i manuskript.
De vigtigaste af dessa äro: »Afhandling om rotsen hos
hästar», »Yttrande om botemedel mot boskapssjukan»,
»Underrättelse för en arrendator eller landthushållare rörande
boskapsmedicinen», »Kort genväg till naturaliernas kännedom»,
»Tria Regna Naturæ», som torde vara den vigtigaste och som
författades föreläsningsvis på Skara gymnasium.

Sin flärdfrihet har Hernqvist visat äfvenväl i sitt
testamente, deri det heter: »all kostsam och onödig
begrafningskostnad förbjudes med dessa få ord». – Hans stoft jordades
i Härlunda kyrkogård och är der förvaradt under en högst
anspråkslös kalkstenshäll, som till stor del redan förvittrat
och är sprungen i tvenne delar. Hans mest älskade lärjunge
Norlings jordiska del nedsattes slutligen bredvid mästarens.
En år 1860 af Norlings sterbhus uppsatt sten, med inskrift:
»Petter Hernqvist, Sven Adolf Norling, lärare och lärjunge,
båda veterinärinrättningens stiftare», visar den vandrare, som
af kärlek till sitt fosterland gernar önskar se sådane platser,
der dess ädlaste söner hvila efter genomkämpade strider för
dess väl, den lilla fläck, under hvars torfva de dyrbara
lemningarne af Hernqvist och Norling äro förvarade.

*





illustration placeholder

Ett fartyg från vikingatiden.

Ett fartyg från vikingatiden.

Det torde alltid vara af stort intresse, att betrakta
Nordens inbyggare under forntiden. Vi måste beundra en
företagsamhet, som, trots de ännu primitiva hjelpmedlen
höjde dessa kraftfulla och oförvägna män till de nordiska
hafvens beherrskare. Men fastän vi hafva många berättelser om
vikingarnes tåg och bragder att tillgå, så är dock det, som
vi med visshet veta om deras lif, deras seder, i sjelfva
verket föga rikhaltigt. Likväl hafva sagan och traditionen
öfverfört mycket till vår tid, och åtskilliga af dessa meddelanden
hafva också blifvit bestyrkta; detta är t. ex. förhållandet med
berättelsen om ett gammalt begrafningssätt, hvarvid nordborna
brukade i deras båtar åt jorden öfverlemna aflidna personer,
hvilka de ville visa synnerlig ära. Så berättas, att Haakon
den Gode lät, efter det Gunhilds söner blifvit besegrade vid
Bastarkalv, draga de eröfrade fartygen i land och deri
begrafva de fallne. Riktigheten af denna tradition har blifvit
styrkt genom nya arkeologiska fynd; flerfaldiga båtar från
forntiden, eller åtminstone qvarlefvor af sådana, hafva så väl
inom Sverige, som inom Norge och Danmark, blifvit funna i
grafhögar och bragta i dagen. Så påträffade man år 1852
en uti grefskapet Jarlsberg i Norge, och år 1863 uppgräfde
man i en mosse på södra Jutland tvenne stycken. Det mest
betydande fyndet af detta slag har dock nyligen (i September
förlidet år) blifvit anträffadt i Smaalenenes amt i Norge; och
i samma trakt har man äfven upptäckt ganska märkvärdiga
runstenar.

Vid gården Haugen på Rolfsön, 3/4 mil från
Fredrikstad, finnes en kulle, som sluttar mot floden, och på denna
sluttning var en jättehög uppkastad, om hvilken en saga
berättade, att ett fartyg var doldt derstädes. Med anledning
häraf anställde jordägaren en gräfning, som slutligen blef krönt
med framgång. Snart stötte man på bakstäfven till en stor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:25:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1868/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free