- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band VII, årgång 1868 /
325

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bilder från Spanien. VII. En utflykt till snöbergen i Granada.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

325

teckna detta berg som Andalusiens Moniblanc. Företaget
var ingalunda så lätt, som ett dylikt i Savoyen eller
Schweiz; någon korporation af vägvisare förekommer
icke, alldenstund blott få bergvandrare anlända och
bestigningen endast kan försiggå i månaderna Juli och
Augusti. Under den öfriga delen af året är kölden för
skarp, också äro vägarne då utöfver en viss höjd of
ar b ar a.

Som vägvisare tjena neveros, de der flitiga,
arbetsamma, vid bergens bestigande vanda menniskor,
som dagligen hämta snö ifrån fjällen och med dylik,
i ett så varmt land oumbärlig vara, förse de stora
städerna. De känna hvarje klyfta, hvarje stig, och
man kan tryggt anförtro sig åt dem.

Med en af dessa neveros slöto de båda vandrarne ett
fördrag. Den sextioårige Ramirez var ganska kraftfullt
byggd och ansågs för zigenare; dock bär hans ansigte,
som vi här afbilda och hvilket Doré

har tecknat efter en fotografi,
___ ~

icke prägeln af en äkta gi-
– .–-_.-

tano. Hela gestalten var i sitt slag en ganska
pittoresk företeelse. Hudfärgen närmade sig ljus
bronsfärg; öfver en röd kring hufvudet svept
duk bar han en anda-lusisk mössa; hans jacka var
försedd med sidenuppslag samt rikligen utstyrd med
metallknappar. Som gördel bar han en canana, ett
slags patrontaska; de korta skinnbyxorna voro vid
knäna fastbundna medelst med tofsar försedda snören,
och som fotbeklädnad hade han så kallade alpargatas.

Ramirez var rätta mannen och beredvillig att ledsaga
främlingarne icke allenast till Picacho de Veleta,
utan, ifall de så önskade, äfven till Midaliacen, som
är ännu högre. Han anskaffade goda mulåsnor, som äro
mera lämpliga för bergsresor, än hästar. Han uppgaf
de erforderliga reseförråderna, och dessa packades
på åsnorna. De bestodo af rödt Bazo-vin, som fylldes
på flaskor (botas) af valencianskt läder; vidare af i
socker kokta skinkor (jamön en dulce), samt af andra
matvaror –- stekta höns, choklad, bröd och frukt.

Mot hunger och törst var
~ "

man alltså skyddad.
Eamirez.

Helt tidigt en klar Augustimorgon infann sig Ramirez
på värdshuset; efter en halftim-mes förlopp voro alla
förberedelser verkställda, och den lilla karavanen
satte sig i rörelse. Sedan de lemnat Puerta de los
Molinos, låg Granada bakom dem, och nu passerade
de den sköna andalusiska slätten, utefter Xenil,
samt den täcka Guéjar-dalen. Floden bildar tjusande
kaskader och strömmar emellan alltid grönskande
stränder. Granada med sina kullar var öfverdraget
af en lätt töckenslöja. Vägen ledde vidare genom
MonacJiil-dalen till det gamla klostret San Geronimo,
som nu ligger nästan i ruiner, och hvarest herdarne
med sin boskap finna herberge. Derefter blifver
vägen brantare; man kunde tydligen urskilja de djupa
klyftorna, (barrancas), växtligheten antog en annan
karakter, oljeträdet försvann och kastamens region
började. Neveros berättade hvarjehanda om IBarranco
de Cruarnon; der hade en ofantlig skatt blifvit

begrafven af morerna, sedan de lemnat staden
Granada. Under förra århundradet var man så öfvertygad
om sakens riktighet, att regeringen år 1797 utnämde en
kommission, för att anställa efterforskningar. Detta
har också skett, men auditören vid kansliet i Granada,
notarien och ingeniören, hvilka gjorde sig mycken
möda härför, funno ingenting. Dock tror folket ännu
på skatten.

På snösamlarnes väg, camino de los neveros, blef
luften allt tunnare, men solen brände dock temmeligen
starkt, till och med uppå Rambla del Dornajo, hvarest
man skulle rasta. Källan derstädes har utmärkt,
spegelklart vatten. Man åt förträffligt, tog sig
en middagshvila och bröt derefter upp mot Panderon,
hvarest man skulle tillbringa natten. Vägen blef allt
brantare och besvärligare, men trakten var så skön,
att man glömde besvärligheterna. Här oeh der slog en
örn

eller gam sina kretsar i luften och bildade med sin

_ r~ bruna
fjäderklädnad en skarp

-.-j ", kontrast mot
fjällens glän-

sande snö. Småningom lutade solen mot horisonten
och färgade i varma toner landskapet, som utbredde
sig under vandrarne. På Panderons slätt har man ett
upphöjdt skådespel. Solen sjönk ned bakom Serranias
de Ronda.

Derpå blef luften skarp och kall; i den af herdar
och neveros der uppe inrättade kojan uppgjordes eld
och tillreddes aftonmåltid. Herberget är ingalunda
beqvämt; då de resande hade insvept sig i sina tjocka
yllemantlar, kunde de genom öpp-ningarne å taket se
de strålande stjernorna.

Följande morgon voro alla redan långt före dagningen
i rörelse, för att om möjligt på Picacho de Yeleta
betrakta solens uppgång. I bergsklyftorna låg
snö. som nu allt jemt tilltog i massa. Man befann
sig i ventisqueros^ region, bland dessa väldiga
snömassor, hvilka icke ens under hetaste sommaren
bortsmälta. Derifrån hämta neveros sin vara. Utom
Panderons ventisqueros gifves det i denna bergstrakt
äfven andra, t. ex. Corral de Vele-ta’s. Cerro del
Caballo’s och Rocas de Bacarés’. De tillhöra alla
stadsmenigheten i Granada, hvilken uppbär en skatt
af neveros.

Dagen var länge sedan inbruten, då de resande uppnådde
högsta tillgängliga punkten af Picacho de Yeleta. Dock
stod solen ännu bakom Cumbre de Mulahacens väldiga
snötopp, men snart steg hon upp öfver den samma och
kastade sin glans öfver landskapet.

Och hvilket landskap! Svårligen kan hela Europa
någonstädes uppvisa en vy, som kan mäta sig med
den, man ser ifrån Sierra de Nevada. I norr ligga
sierras de Baza och Segura, mot vester Tejeda-
och Ronda-bergen, längre bort Estremadura-bergen i
närheten af portugisiska gränsen. Derpå höjer sig
Sierra Morena med sina mörka, spetsiga höjder, längre
bort Gador-kedjan och en del af Alpujarras. Och på
andra sidan Medelhafvet mot söder kunde man genom den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:25:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1868/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free