Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tobaken (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Tobaken.
(Fortsättning från sidan i 10).
r obaksplantan hör till de ettåriga växterna. Blott
några enskilta arter äro fleråriga, men bladen förlora
då alltid i godhet. Dessa äro saftiga, stora och
odelade. Blomman har en klock- eller snarare rörformig
gestalt och ett veckigt, femdeladt bräm. Fodret är
femklufvet och frukten ligger i en flerrummig kapsel i
form af talrika små runda korn. Enligt Linné hör denna
planta till femte klassen i det naturliga systemet,
enligt Jussieu åter, såsom vi redan nämt, tillika med
ett antal giftigare systrar, till familjen Solanacese.
Tobaken trifves visserligen nästan öfverallt,
ty ända under 62:dra breddgraden förekommer han i
Europa; men på dess godhet hafva klimat, jordmån,
höjd öfver hafsytan, gödsling och kultur ett
utomordentligt inflytande. Det gifves knappast så
många fruktsorter, som de af tobaksodlarne åtskilda
tobaksarterna, och det karakteristiska kännemärket
är nästan alltid smaken. Bäst trifves tobaken i
de varma länderna. De finaste sorterna växa mellan
lo:de och 35:te breddgraderna å norra halfklotet,
hvilken gräns betecknas genom Philippinerna samt
Latakia i Syrien. Traktens medeltemperatur får för
god tobak icke nedgå under 10:de graden. En allt
för fuktig mark, så yppigt plantan än frodas deri,
utöfvar ett menligt inflytande på smaken, som blifver
gräsartad; de narkotiska beståndsdelarne utveckla sig
företrädesvis på tung mark, och den här uppdragna
tobaken är, då den lätt smular sig och förkolas,
mindre lämplig till röktobak. I lätt, sandig, mild
och varm lerjord, på soliga och för kalla vindar
skyddade platser lyckas det äfven i mellersta Europa,
att uppdraga rätt goda blad, som dock i smakens godhet
och luktens finhet ej kunna täfla med vestindisk
eller asiatisk tobak.
Genom kemisk analys af tobaksaska har man funnit,
att de lätt brännbara sorterna utmärkte sig genom
en halt af kalisalter, hvilka i askan uppträdde som
pottaska, att deremot de, som trögare förbrinna,
innehöllo mera svafvelsyrliga, saltsyrliga och
fosforsyrliga föreningar.
Då det kolsyrliga kalit, som anträffas i växtaska,
alltid härrör från kalisalter med organiska syror
(således antingen från oxalsyrligt, vinstens-
eller äplesyrligt kali), så har man gjort försök att
förhöja tobaksbladens brännbarhet derigenom, att man
gaf dem en beta af sådana salter och underkastade
dem en snabb torkning. Resultatet var gynnsamt,
och cigarrfabrikanterna kunna ganska väl skänka sin
uppmärksamhet åt detta förhållande.
Man hade ända hittills antagit, att brännbarheten
förhöjdes genom salpeterhalten. Men då organiskt
syrliga salter visa sig hafva en så gynnsam inverkan,
så är det icke osannolikt, att detta antagande icke
är grundadt i det omfång, som man hittills trott.
Tobaksodlingen synes vara en ganska enkel sak, men
det oaktadt sysselsätter den beständigt planterarens
uppmärksamhet. Markens bearbetning, medan plantan
växer, tillsynen, att inga menliga ämnen, jord eller
dylikt, falla på bladen, svaga plantors ersättande
genom kraftigare exemplar, afbryt-ningen af blomgrenar
och öfverflödiga sidogrenar, en mängd förrättningar
och iakttagelser göra tobaksplanteringen till ett
ganska mödosamt arbete. Af insekter, larver och
andra landt-mannens fiender lider tobaksplantan i
Europa mindre än andra växter, och detta i följd af
sina skarpa safter. Blott de ingenting försmående
mullvadssyrsorna, daggmaskar och några nakna sniglar
tillfoga henne skada, dock icke på långt när i så
hög grad, som i Amerika larfven af den så kallade
tobaks-fjärilen som lägger sina ägg på de unga,
plantorna. Af de europeiska larverna är det blott
larfven af en art nattfjäril, som, i brist på bättre,
förgriper sig på tobaken.
I Amerika bedrifves icke öfverallt bladens insamling
med den försigtighet, som i Europa. Man skiijer dem
icke efter olika mognad, utan afskär ofta utan vidare
stammen på en gång och verkställer blott en sortering
vid bladens afplockning.
l Fullkomligt mogna blad äro gula.
Men då man hos de
1 blad, hvarmed cigarrerna betäckas, fordrar en
mörkare färg, | så aftager man de härtill bestämda
kort före den fullkomliga i mognaden och framkallar
genom jäsning den önskade färgen. i Sålunda
odlar man nu med få afvikelser tobaken nästan
öfver hela jorden. Holland, Pfalz i Tyskland
samt Ungern, ! Grekland och Turkiet äro
de förnämsta odlingsplatserna i l Europa.
I Mindre Asien finner man en vackert blommande
l tobaksart som prydnadsväxt. Missouri-tobak är
ganska högt värderad för den fina aromens skull;
under namnet Latakia-\ tobak inbegriper man
i handeln talrika sorter, som visst i icke
alltid härstamma från Latakia. Den egentliga
Latakia-tobaken har en temmeligen mörk färg.
Kina alstrar stora qvantiteter; likaledes odla Manilla
och Java utmärkta sorter, l då deremot den tobak,
som Ostindiska kompaniet låter odla, äfvensom
Ceylonbladet, innehafva en mera underordnad rang. I
Afrika, företrädesvis i de inre trakterna, är
tobaksodlingen ganska allmän, äfvenså seden att röka,
och en resande l berättar, att det är någonting
vanligt, att i en musgu’s eller | tubori’s
koja påträffa ett förråd af 50-60 skålpund
tobak. Australien har först i nyare tiden börjat
att inom sjelfva landet uppdraga den erforderliga
qvantiteten, och det synes, som om plantan der
med lätthet acklimatiserade sig, utan att förlora
i godhet.
Amerika, tobakens hemland, står ännu i dag
främst i afseende på produktionen. De bästa
bladen och de flesta artförändringarne komma
från de varma, sydliga staterna och de Vestindiska
öarne. Den virginiska tobaken, bildande en
egen art, men hvilken genom kultur splittrat sig
i oräkneliga | varieteter, är den mest utbredda.
Kolonierna vid James River utskicka sina alster
öfver hela verlden; det stora, tunga, sötaktiga
bladet lämpar sig företrädesvis till fina
snussorter. j Men särdeles högt värderad är
den fina Maryland-tobaken, i hvarmed blott Jet
stora, ljusgula Ohio-bladet kan mäta sig i [ godhet.
Från Kentucky införskrifva företrädesvis fabrikerna i
| Bremen en ganska fet, oljaktig och tung tobak,
hvilken, liksom de från Louisiana, Florida och
Alabama kommande sorterna, företrädesvis bearbetas
till tugg- och snustobak.
Varmas - hvem skulle icke känna den? - är ett
sydamerikanskt barn och planteras i provinsen af samma
namn; hvarken den grofbladiga Orinoco-tobaken, den
ljusbruna lätta örten från Cumana eller tobakssorterna
från Laguayra och Curacao kunna täfla med honom. Lika
litet den brasilianska tobaken, ehuru denna genom sitt
stora blad och sin herrliga arom visar sig lämplig
för en hög förädling.
Men det egentliga tobakslandet bilda de Vestindiska
öarne och bland dem företrädesvis Cuba. Här växer
den ädlaste örten, och denna åtnjuter en aktning,
jemförlig med den, som man i Ungern skänker
Tokay-drufvan eller vid Rhen Johan-nesberger-drufvan.
Tobaksplantag er na ligga i floddalar och blifva under
sommarmånaderna dagligen genom häftiga regnskurar
satta under vatten. Hit flyttar man från de högre
belägna plant-sängarne (simiileros) de unga plantorna,
efter den första månaden af den torra årstiden,
som börjar med September. I j Januari är tobaken
delvis redan mogen till afskärning, men i skörden
varar en längre tid och är ofta först med Mars månad
afslutad. För hvad skönt vi drömma i doften af en
Havanna-cigarr, hafva vi att tacka detta landskap. Åt
främlingen formas här på fri hand regalia’n, det
bästa, af regalar, skänka, undfägna.
Men innan tobaksbladet låter forma sig till en
välsma- .
kände cigarr, måste det undergå vigtiga
förvandlingar, som
till en del påbörjas genast efter
inbergningen. Äro bladeri
l införda från fältet, hvarvid noga gifves akt
derpå, att de så
! litet som möjligt skadas, så blifva de medelst en
packnål upp-
I trädda på en snodd till torkning. Men dervid
måste företrä-
is*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
