Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lavinen på Morteratsch. Efter J. Tyndall - S:t Petri klosterkyrka i Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
wald - för oss tillkännagaf, att uret blifvit
upptäckt. Yi funno det torrt och i godt skick; det
hade bibehållit sig, såsom vi hade gissat. Då jag
rörde det vid örat, utan att våga hoppas på något
svar, gaf det lilla kräket strax tecken till
lif. Det hade tillbragt sjutton dagar i snön. En
kringvrid-ning med nyckeln var nog, för att strax
återgifva det sin rörelse. Sedermera har det gått
med en oföränderlig regelbundenhet.
S:t Petri klosterkyrka i Lund,
denna nordens äldsta metropolitan-stad, der tanken
för j säkerligen månget hårdt omdöme förstummas.
Yår tid, som
hvarje steg fängslas af medeltidsminnen, står
S:t Petri klosterkyrka såsom ett värdigt monument
från Eskils, Absalons, Saxos och Andreas Sunessons
dagar. Den står såsom ett minne från den tid, då så
väl byggnadskonsten som
vill böja allt under förnuftets spira, ler åt
medeltidens idéer, utan att vilja fatta de orsaker,
som framkallat dem. De. som lågo till grund för
Benediktinernas inrättande af nunnekloster, finnas
ännu i våra dagar, om ock civilisationen borttagit de
religionen vårdades inom skilta samfund, den förra
inom fri- | flesta af de orsaker, som gjorde
munklifvet behöfligt.
S;t Petri Klosterkyrka i Lund,
(Zinkogran efter en handteckning af Alfred G.)
murare- den sednare inom kloster-ordnarna. Under det
Frän- | ciskanerna verkade för den inre missionen,
Bernhardinerna för j det arbetsamma religiösa
lifvet och Dominikanerna för kyrkans j ortodoxi,
verkade Benediktinerna i tysthet genom välgörenhet j
så-väl i andligt som lekamligt hänseende. Till denna
sist- j nämda orden hörde S:t Petri nunnekloster i
Lund. När det i anlades, är man icke fullt viss på;
men det omnämnes redan l i midten af 1100-talet.
!
Under loppet af 450 år verkade detta klostersamfund; |
men under senare åren af 1500-talet blef klostret
förvandladt j till boningsplats för adliga
jungfrur. Om alla de menniskor, j som under
dessa århundraden lefvat i Lund, kunde uppstiga
ur sina grafvar och vittna inför en af de första
reformatorernas i nit mot klosterlifvet allt för
mycket bedragen efterverld, skulle l
År 1606 nedbröts klostret, på grund af Christian IY:s
befallning. Kyrkan blef dock skonad och står ännu i
dag under namnet S:t Peters klosterkyrka.
Den är äfven i arkitektoniskt hänseende en ganska
intressant qvarlemning från medeltiden. Den är helt
och hållet uppförd i gammaltysk eller, som den äfven
kallas, spetsbågs-stil och gör genom det höga, men
på samma gång djerfva och smakfulla i sitt yttre ett
angenämt intryck på ögat. Hvad vidare angår hennes
yttre, hänvisas läsaren till bifogade teckning. Hennes
inre har undergått många förändringar, lämpade
efter olika tiders beqvämligheter. Brunius
uppgifver dess längd till 96 och bredd till 27
fot. De ganska högt upp belägna fönstren sprida
en egen dager inom denna åldriga helgedom.
Alfred G.
Sv. Fam.-Jouni. 1869.
19,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
