Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett fosterländskt Bildergalleri. Christoffer Polhem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
––-229
Ett fosterländskt Bildergalleri.
Christoffer Polhem.
amerikanaren Smiles har i sin bok om »Sjelf hjelp en»
eller »Menniskans egen kraft» nedskrifvit följande,
hvilket, gällande i allmänhet, likväl erhåller en
lysande bekräftelse i den mans lefnadslopp, hvars
minnesteckning vi skola här meddela:
»Mensklighetens egna kraft kan icke mätas, emedan
den igenom hvarje kraftyttring sluter i sig ett
nytt förråd för yt-
»Egna kraft - Guds kraft! Verldarnes kraft samlad
hos menniskan!»
Nu till vår teckning, som skall vara en tillämpning
i verkligheten, genom en aldrig slappande andes
sträfvanden, af dessa allmänna sanningar!
Under medeltiden var det förnämligast munkarne,
som spredo bildningens frön inom vårt land, dervid
äfven omfattande
terligare och ny kraftutveckling. Eörelse innefattar
på en gång j utvecklingen af rent praktiska
inrättningar. Då reformationen
orsak och verkan. Den kristne säger: menniskan
är gudomens afbild; ’Gud skapade menniskan efter
sitt beläte\
»Under en mångtusenårig historia har menniskan lemnat
bevisen för sanningen af dessa ord, som framkalla så
stor vördnad. Af-bilden är visserligen icke urbilden;
menniskan är icke Gud, är icke himmelens och jordens
herre! Hon är blott jordens herre, herre öfver en
enda liten stjerna bland oräkneliga himlakroppar.
»Men gudomsväsendet i menniskan har på ett lysande
sätt uppenbarat sig i mensklighetens historia. Hennes
egna kraft och dennas egenskap att utgå i handling
och att dervid icke allenast bibehålla sig, utan
äfven innebära förmågan af en omätlig stegring,
är o-nekligen af gudomlig art.
»Vid uppfattningen af allt detta inse vi lätt den
rätta betydelsen af talesättet: Gudhjelper den, som
vill hjelpa sig sjelf! Det gudalika verkar under
och igenom det, att vi nyttja vår egna kraft, Och
då Christus
kom, borde äfven nytt ljus fallit öfver dessa
ting i bredare l flöden; men så skedde ej. Endast
byggnadskonsten, befrämjad i af Johan III och
allmännare omfattad af de med byten hemvändande
fälther-rarne under trettioåriga kriget, gjorde
några framsteg. Och likväl besitter svenska folket af
naturen ett stort anlag för de konster, som hvila på
mekanisk färdighet. Fröämnet fanns till en herrlig
växt; det behöfdes blott ett öfverlägset snille,
för att väcka de slumrande krafterna.
Ett sådant snille uppstod i Christoffer Pålhammar
eller, såsom han v adlad kallas, Polhem, med skäl
benämd »den svenska mekanikens fader».
Han föddes den 18 November 1661 i Wisby, der hans
fader, Wulf Christoffer Pålhammar, var handlande,
och blef således samtidig med Emanuel Swedenborg
och Jonas Alströmer, hvilka båda, hvar i sin mån,
gagnade och spredo glans öfver fäderneslandet. Han
blef tidigt faderlös. Modren höll honom, fastän sjelf
säger: Står det icke skrifvet: J aren gudar! så har
den kär- medellös, i stadsskolan; men då hon gifte
om sig, tog af spar-
leksfulle vise från Nazareth, Guds son, icke
sagt annat, än att vår egen kraft gör oss i
handlingen lika med Gud. Den
samhetsskäl styffadren honom derifrån. Någon tid
derefter fick han komma till sin vid Stockholms
postkontor anställde far-
kraft, som uppehåller och rörer verldsaltet, som
anvisat stjer- j broder, som ville draga försorg
om hans uppfostran, men ty-norna deras banor och ej
tål en sekunds försummelse eller | värr snart dog,
så att den lille Christoffer stod vid tolf års att en
atom kraft onyttigt förslösas - denna samma gudakraft
j ålder alldeles ensam och öfvergifven, tvungen att
hos oskylda är lefvande inom menniskan och utgör hos
henne den egna j söka sitt bröd. En fru Björnclou i
Upland hade förbarmande kraft, som hon efter eget skön
förmår använda, för att uppnå j med gossen och tog
honom till sig såsom skrifvarebiträde å sitt syftemål.
»Häri uttalar sig en större princip hos menniskan
än i den medvetslösa naturen. Denna natur rör
sig under oemot-
säteri Kungshamn och sedan som bokhållare på Wansta
gods. Här stannade han i tolf år, under hvilken tid
hans håg väcktes för mekaniken. Efter många
och långvariga försök
ståndligt tryck af lagar, det vill säga af skaparens
fria tankar, j lyckades han slutligen genom en
förvånande kraftutveckling få
som äro riktade till ett bestämdt mål. Menniskan,
såsom med- \ i ordning en egen verkstad för smide,
svarfning och snickeri,
veten af kraftens både orsak och verkan inom henne
sjelf, är j Här utförde han nu en mängd uppfinningar
med verktyg, som
kallad till fri verksamhet,
i han sjelf uttänkt och förfärdigat, hvilka, fastän
blott afseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
