Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hon bröt sin ed. Berättelse af Axel S-g. 1 - Skildringar ur indianernas lif och seder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 308
motvigt mot den gamla. Gossen är bra för resten,
men min dotter är inte för honom."
»Man har likväl sett exempel på, att barndomsvänskap
lätt öfvergår till kärlek.»
»De skulle våga bara! Nej, detta var inte mitt
vilkor. Jag ville blott föreslå bror ett ärligt
byte. Bror älskar min dotter, och jag älskar det fria,
blåa hafvet, som det der höga Johansnäs med sina
evinnerliga, mot himlen sträfvande torn skymmer för
mig. Välan! vi göra, som sagdt, ett ärligt byte. Bror
tar flickan och Pedersholm på köpet och jag flyttar
der-
emot in på Johansnäs och får tillbringa min lefnads
afton i åsynen af Östersjöns vågor. Bror bereder
mig nöje och förlorar, regera mig, inte på bytet,
Flickan och Pedersholm i utbyte mot Johansnäs! - Se
här min hand. Slå till, bror!» - Amiralen tystnade
och räckte öfversten sin hand.
»Topp!" svarade herr Johan, och aftalet beseglades
med ett kraftigt handslag.
Så hade han då vunnit sitt spel, der insatsen
å ena sidan var ett gammalt slott och å den
andra tvenne menniskors hela lefnadslycka.
(Forts.)
Skildringar ur indianernas lif och seder.
(Forts, från sid. 266.J
iksom indianerna hafva höfdingar, så äger också hvarje
stam sin «medicin-man», som i sig förenar egenskaperna
af läkare, trollkarl och prest. Medicin-männen erhålla
betalning för sina bemödanden vid sjukbädden och
åtnjuta stor aktning. Många äro ganska skickliga i
sitt fack och känna många som läkemedel verksamma
plantor. Först ordinera de örter och rötter, och
om dessa icke hjelpa, skrida de till användningen
af sitt sista medel, nämligen ^medicinen» *) eller
trolleriet. Då de för detta ändamål infinna sig i den
sjukes hus, uppträda de i en på det mest besynnerliga
sätt sammansatt beklädnad, dansa framför den
sjuke, skaka sina förskräckliga skallror och sjunga
trollvisor, för att dermed besvärja sjukdomens onda
ande. Repar sig patienten, så ser man den indianske
eskulapen flere dagar stå på taket till sin koja
och för menigheten utan allt för stor anspråkslöshet
tillkännagifva, att hans konst är ofelbar. Men dör
den på detta
egendomliga sätt behandlade, så ombyter läkaren
kläder, klagar med de sörjande och säger, att
ingenting kan göras emot den store andens vilja.
Indianerna äro stora vänner af danser; dock hafva
de flesta också religiös betydelse. Så dansar
man för att tacka Gud för en välsignad majsskörd;
så inviger man sig genom en högst betydelsefull
ringdans till krigstågen; så uppföra medlemmarne af «
medicin-sällskapet» (ett hemligt förbund) likaledes
vid vissa tider fromma danser, de öfverjordiska
makterna till ära; så tror man sig slutligen, i
fall man en längre tid saknat bufflar, hvilka, såsom
anmärkt är, utgöra dessa jägarefolks hufvudnäring,
kunna framtrolla dem genom en symbolisk dans. Hotar
i följd af brist på bufflar en hungersnöd, så
befaller höfdingen, att denna dans skall uppföras. Då
nedtaga männen från pålen i sin koja de förutnämda
buffelhufvu-dena, vid hvilka vanligen fasthänger en
hudremsa af djurets
hela längd ända till svansen, och sätta dem
på hufvudet som mask, hvarefter vid pass tjugo
personer börja dansen, under det att de öfriga stå som
åskådare, för att sedermera aflösa de uttröttade. Har
jägaren blifvit trött, så lutar han sig med kroppen
framåt, en annan skjuter efter honom med
Indianer på buffel j ägt,
en trubbig pil, hvarpå han liksom en buffel störtar
till marken. De kringstående springa genast fram,
släpa honom vid fötterna ur kretsen, draga sina
knifvar, och sedan de symboliskt utfört alla vid
uppskärandet af en buffel förekommande
rörelser, j låta de honom ligga, och hans plats
i dansen intages genast | af en annan. På detta
sätt fortsattes ceremonien ofta flera l dagar,
ja till och med två till tre veckor, tills den har
önskad följd och bufflarne visa sig. Under den
allmänna rörelsen, då byn svärmar som en bikupa,
äro på de närgränsande kul-larne spejare uppställda,
hvilka, så snart de varseblifva en | buffelhjord,
ögonblickligen gifva den för alla bekanta signalen,
i det de kasta ifrån sig sina kläder,
hvilket genast märkes af de öfriga spejarne i byn
och ögonblickligen tillkännagifves med glädjeskri.
Jubelrop svara, och allt är fullt af tacksamhet
mot den store anden och dansarne, som genom sin
ceremoni anskaffat den nödiga näringen. Nu upphör
dansen, octi
Under benämningen "medicin’’ inbegriper indianen allt,
som ej synes honom kunna förklaras på naturligt sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
