Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett nattstycke. (Ram kring fyra taflor.) Prisnovell af Sylvia. III. En ung fru. (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Tyst, gick det inte i kabinettsdörren!" sade fru
Kalm. Mamsell Brus försäkrade, att hon hade hörsel
som ett lodjur, men att hon ingenting hört.
"Ja, det ligger i mina nerver ... jemt tror jag
mig höra knäppningar och buller, och midt om natten
rusar jag upp och tycker, att lilla Lexis ropar mig."
"Jag ber dig, Bertha att för din egen välfärds skull
lägga mera band på dina känslor", bad mamsell Brus
med innerlig önskan, att hon för några minuter måtte
glömma sina nerver. "Nå, goda fru Forsner, hur var
det nu?"
"Jo", sade fru Forsner, draperande sig i sin schal,
och beredde sig att berätta: "Deras föräldrar lära
hafva bott i någon liten skånsk stad och påstås
hafva varit ganska lyckliga med hvarandra. Fadren var
spanmålshandlare eller skötte affärerna för en sådan,
jag vet inte rätt hvilket. Han skulle ha varit väl
känd och åtnjutit stort förtroende; med ett ord, han
förstod, som så mången annan dålig karl, att ställa
sig bra, så att det inte föll någon in att tvifla på
hans redlighet. Ofta gjorde han långa affärsresor
och på en sådan kom han också till Göteborg, der
han bodde på ett hotell. Samvetsagg öfver den stora
försnillning, han gjort, hade förmodligen störtat
honom i grubblerier, och en morgon, då uppassaren kom
in, låg han i sitt blod och rakknifven bredvid honom.
"Hans hustru, som skulle varit en hederlig menniska
och, efter hvad det sägs, alldeles ovetande om
mannens brottslighet, tog så nära vid sig, att hon
rent af lär hafva sörjt sig ihjäl. Adam Simers, som
var på långt håll slägt med de båda föräldralösa,
tog dem då för arf och ego och gaf dem sitt namn och
verkligen en rätt god uppfostran; barnens egentliga
namn är Levall."
Denna lilla historia, på hvilken de båda fruntimren
syntes lyssna med det intresse, som så lätt är väckt,
då talet rör vår nästas olycka och skam, hördes af
ännu en person, nämligen grosshandlaren Dunkert,
som, kort innan fru Forsner började sin berättelse,
kommit in i det lilla närbelägna kabinettet. Blek
och andlös stod han och stödde sig mot dörrposten,
der intet ord undgick honom.
"Jag undrar inte på, att de inte ville bära det
namnet, som just inte kunde vara dem till någon
rekommendation", sade fru Kalm.
"Det kunde alltid hafva varit en och annan, som känt
till historien och fattat misstankar till dem."
"Ja, så är verldens gång, Bertha", sade mamsell Brus.
"Ack ja", instämde fru Forsner; "men alla äro inte
så! Jag mins, då de små barnen strax kommo till
E...., hvad det gjorde mig ondt om dem, och jag
sade just till min vän, friherrinnan U–: ’låt oss
vara vänliga mot dem’, ack ja, barnen rådde ju inte
för fadrens fel! Och på min uppmaning blefvo de också
väl mottagna öfverallt."
"Fru Forsner har alltid varit särdeles god mot dem",
sade fru Kalm.
"Åh, herre Gud! Det är väl hvar menniskas pligt att
göra, hvad hon kan, fast man kanske inte alltid får
vänta någon erkänsla."
"Ja, huru ofta bli’ vi inte misskända", tillade
fru Kalm.
"Hvem går väl förstådd genom lifvet?" suckade fru
Forsner.
"Det är sant", sade mamsell Brus, ömsom fingrande
på ett litet glashjerta, ömsom på ett armband i
perlor och rubiner, under det hennes ögon sökte en
öfversättning af Shakspeare. "En och annan skulle
likväl hafva förstått mig!"
"Nej, mitt herrskap, nu får jag gå! Se här hafva vi
grosshandlaren Dunkert! O, huru hjertligt deltar jag
inte i den stora förlust grosshandlaren gjort!" Och
hon räckte med värma emot honom sina båda händer
och tryckte den hand, som kall och likgiltig låg
emellan hennes.
"Så blek han var, hvad sorgen har tagit på honom",
tänkte fru Forsner, der hon ilade utför trapporna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
