Svenska Familj-Journalen / Band IX, årgång 1870 / 169 (1869-1885) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berliner-aquariet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fullkomligt lärt glömma det dåd, som erkeormen begick
emot menniskoslägtets stammoder; qvinnor, hvilkas
älskliga skönhet har en vida mer oemotståndlig makt
att förföra, än alla äplen af kunskapens träd, hafva
fallit tillbaka i stammoderns synder och slutit
vänskap med ormen. Det gifves fanatiker af denna
afgudatjenst bland män och qvinnor, hvilka hela timmar
kunna stå framför burarne, betrakta sina älsklingar,
med hvilkas allmänna och vetenskapliga namn de länge
sedan gjort sig bekanta och om hvilkas hemland och
lefnadssätt de förvärfvat sig en kännedom, hvarutinnan
de äro färdiga att trotsa en zoologie professor.

För krokodiler, sköldpaddor, grodor, salamandrar etc. äro
särskilta afdelningar upprättade. En blick på
Krokodildammen, till hvilken man först senare kommer,
medgifva likväl redan de trenne första rutorna å
högra sidan af Ormgången. Man blickar ned på de ännu
fåtaliga representanterna af gruppen ungefär från
samma höjd, som man från flodstranden brukar se ned
på krokodiler i vattnet, och ser väl också en och
annan, när han på fasta marken (här väggarne af den
pittoreska grottan) tager sin middagslur. I närmare
grannskap med dessa pansardjur kan man
sedermera komma, då vägen vidare leder ända framför
«Krokodildammen». Här, blott skild medelst ett
galler från dess invånare, studerar man dem med all
önskvärd beqvämlighet, betraktar oantastad de illa
utropade afkomlingarne af vattnets beherrskare under
forntiden, följer hvarje deras rörelse, i fall man
öfver hufvud har den lyckan att få se dem röra sig,
och skådar, så att säga, genom deras kattgröna ögon
ända in i det innersta af deras svarta själ. Vanligen
ligga våra kräldjur under dagen i vattnet ända
till ögonen och näsborrarne, halft simmande, halft
hvilande; men icke sällan intaga de också andra
ställningar och lägen. De begagna nacken af större
djur till stöd för sitt hufvud, liksom om hvardera
vore en del af en i vattnet fallen trädstam, klättra
ut på de åt dem beredda framsprången och afsatserna
och lägga sig härs och tvärs eller bilda på annat
vis grupper af den mest egendomliga gestalt. Ostörda
undvika de dock under alla omständigheter onödiga
rörelser, ty deras tid är natten.

Krokodildammen i Berlins aquarium.

Intill Ormgången gränsar, såsom redan blifvit
anmärkt, den så kallade Geologiska grottan. Denna
har den bestämmelsen att för nedra våningen tjena
som ljus- och luftschakt, afbryta enformigheten i
hafsvatten-aquariets rum och bidraga till husets
svalka. I anledning af väggarnes betydliga höjd
syntes det svårt att finna en passande prydnad;
byggmästaren beslöt derföre att här i grofva
konturer visa olika lager af jordskorpan i naturlig
följd. Att denna uppgift blifvit löst med skicklighet,
förklarar det allmänna omdömet, och just denna del af
byggnaden gör ett mäktigt intryck på hvarje besökare
(se illustrationen å följande sida), ehuruväl ingen
derigenom vinner någon djupare insigt i geologien. På
en höjd af fyratio fot äro mer eller mindre stora
block upplagrade på hvarandra: granit tjenar den
med fotografisk trohet återgifna skiffern till
grundval; derofvan ligga kalkarter, mergel, krita
och, som afbrott bland dessa, kolflötser, under
det att lavamassor söka gifva en bild af volkaniska
genombrott. Ofvanifrån störtar en kaskad på ett
pittoreskt sätt ned i djupet, ofrivilligt väckande
tanken, att det varit den samma, som urhålkat sjelfva
grottan och under
årtusendens lopp blottat de omnämda lagren, samlar
sedan sitt vattenförråd der nere i ett bäcken och
förorsakar jemte svalkan af det fördunstande vattnet
ett lifligt plaskande, liksom ett ackompanjemang till
det virrvar af stämmor, som ljuder ur samma grotta. Ty
äfven den är »befolkad«, och det är företrädesvis
fåglar samt ryggradsdjur, som bebo hvad trakt som
helst, man här anvisat en vistelseort. Mer än femtio
papegojor, tillhörande olika länder och arter, jemte
några alpkajor beherrska höjden, klättra uppefter
väggarne och några ur dessa framskjutande träd, flyga,
utveckla sin fjäderbeklädnads fulla prakt, leka med
den brokiga fjäderbusken, försöka den förstörande
näbben på alla beståndsdelar af jätteburen eller roa
sig åtminstone med att prata och sqvallra, i fall icke
möjligen den der nere i vattnet ifrigt fiskande skälen
får det infallet att företaga någonting ovanligt,
eller ock någon af de samma område beboende måsarne
råkar förirra sig upp i de högre regionerna. En dylik
händelse framkallar ett allmänt uppror der

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>