Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om luften. Rolf. - Ur rapphönans familjelif.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
derigenom, att det orenas genom upptagande af i
kroppen varande obrukbara ämnen. Sålunda förskämdt
blod är odugligt att å nyo genomgå kroppen, förr än
det renats och förnyats. Denna rening sker i lungorna
genom den inandade luften. Beröfvas derföre en person
tillträde till luft eller erhåller han ej luft af
rätt beskaffenhet, så inträffar qväfhing.
Ingen lefvande varelse kan uthärda fullkomlig brist
på fuktighet. Hvad verkan denna brist åstadkommer,
finna vi genom berättelser af luftseglare, hvilka
omtala, huru i de öfre luftlagren luftens torrhet
kom dem att erfara otaliga svårigheter. Luften uppsög
vatten med ytterlig hastighet: deras hud skrumpnade;
det medförda papperet sammanrullades, som hade det
hållits framför en eldbrasa; bläcket och vattnet
uttorkade inom kort. Det stora behofvet af fuktighet
får nu menniskan äfven uppfyldt genom luften, i det
den i sig upptager och behåller gasformigt vatten.
Alla hafva vi någon gång gladt oss åt orgelns toner
eller det sakta talet af en kär stämma. Äfven dessa
njutningar äro oss beredda genom luften, enär den till
vårt öra frambär alla ljud. Denna fina, lätt rörliga
gasmassa försättes i dallring, lika lätt af den
väldiga kyrkoklockan, som af den späda barnarösten.
Mångfaldiga verkningar af luften kunde vidare
vara att omtala, men då detta skulle föranleda
vidlyftighet, vilja vi endast tillägga några ord.
Då luften är så vigtig för menniskan, skulle man
väl tro, det hvar och en söker i möjligaste mån
erhålla riklig tillgång på frisk luft. Så är dock
i allmänhet ingalunda förhållandet, om ock här och
der på senare tider en förbättring i detta hänseende
kunnat förspörjas. Inom skolor, sjukhus m. m. bemödar
man sig nu mera att skaffa mycken och god luft;
men hos den enskilte råder ännu stor okunnighet och
försumlighet i detta vigtiga afseende. Och dock medför
en dylik underlåtenhet förr eller senare sitt straff.
Den i vårt fädernesland ganska stränga kölden torde
vara förklaringsgrunden till den skuggrädsla för
»drag», som råder hos
oss svenskar. Helt annat är förhållandet hos andra
nationer: Engelsmännen t. ex. förstå långt bättre än
vi värdet af ett friskt luftombyte. Om vi ej skola
frivilligt bidraga till försämrandet af vår kropp,
måste vi dock taga denna fråga på allvar och skaffa
oss kunskap både om hvarigenom luften förorenas
och huru vi skola kunna bibehålla den i någorlunda
godt skick.
Det som i vanliga fall förorenar luften är dam och
kolsyra. Det kunde väl tyckas, som skulle det fina, mjuka
dammet ej utöfva någon särdeles stor skada; men dock är det
ett af sakkunnige kändt förhållande, att stenhuggare och filare,
hvilka lefva i en damfylld luft, slutligen med svåra
lungsjukdomar få plikta för de inom deras yrken oundvikliga
missförhållanden. Det första vilkoret för erhållande af god luft
är således att tillse, det den samma är i möjligaste mån
damfri.
Att en allt för stor mängd personer icke kunna,
utan fara för deras helsa, vistas i samma rum,
framgår klarligen af hvad ofvan sades om andningen. En
medelålders, frisk person behöfver öfver 21 kubikfot
luft i timmen vid lugn andning. Huru kan detta behof
tillfredsställas i städerna, der man t. ex. vanligen
väljer de små rummen till barnkamrar, eller på landet,
der ofta många personer få ligga i en trång
dräng- eller pigkammare? Att bristande renhet
hos luften och ett öfvermått af den giftiga
kolsyran måste under dylika förhållanden hafva
till följd en ofullständig rening af blodet,
är naturligt. Lika naturligt är ock, att dylika
ogynnsamma omständigheter grundlägga sjukdomar eller
åtminstone verka försvagande på helsan. Det andra
vilkoret för erhållande af god luft är således att
noga tillse, det aldrig luften i ett rum – synnerligen
sofrum – genom öfverbefolkning kommer att förderfvas.
Och härmed sluta vi denna lilla uppsats med en
hjertlig önskan, att den ande af friskhet, hvaröfver
vår tid ju i främsta rummet berömmer sig, måtte
låta förnimma sig äfven i en tidsenlig uppskattning
af den friska luftens värde.
Rolf.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
