Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vår äldsta helsokälla. A.-E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tusende utvägar för att – på den möjligast längsta,
det är dock alltid den underförstådda, om än omedvetna
meningen – komma till detta mål. Det är derför hon
blir fråssare eller drinkare, det är derför hon stjäl
undan sömnen från sina nätter och förvandlar sina
dagar till sorgedagar, det är derför hon behandlar
sin kropp som en köpt slaf och kläder den på det
mest onaturliga sätt, det är derför hon skapar sig så
kallade nöjen och förströelser samt onaturliga behof,
det är endast derför hon dansar utan mått och sans,
ty – »att dansa oförnuftigt», säger en berömd läkare,
»det är att beträda en måhända behaglig, men en ändå
säkrare genväg till en hel skara sjukdomar!»
Spetsfundig, som menniskan alltid är då henne
föreligger att främja egoistiska syften, har hon,
i stället för att undvika sjukdomar, påfunnit en
storartad och konstrik apparat för att undanrödja
följderna af ett regellöst lefnadssätt. Hafva vi
sålunda icke – för att upptaga ett i dessa dagar
oftast hördt talesätt – af sjukdomsbetvingare eller
läkare en hel armé, sammansatt af indelt stam,
på dertill anvisade rotar i hvarje landskap, af
för tillfället värfvade trupper och af frivilliga,
som utgöra reserven? Hafva vi icke i oändlighet
generalöfverfältläkare, generaldirektörer,
medicinalråd och »lifmedikusar», professorer,
doktorer, licentiater, stads-, regements-, sqvadrons-,
bataljons-, provins-, distrikts- och hus-läkare,
medicine kandidater, medikofilare, kloka gubbar,
arméns trosskarlar, som tros styfvare än hela
den officiella läkarekåren, och kloka gummor,
arméns marketenterskor, som kunna göra konster
i kaffesump? Hafva vi icke i alla landsändar
inrättat storartade depoter af sjukvårdsmateriel
och magasiner, fulla af en komplicerad attiralj for
bekämpande af hvarje nämnbar krämpa? Hafva vi icke
fullt upp med examinerade apotekare (läkarearméns
fortifikationskår), som erhållit personligt
privilegium på att tillreda alla de läkemedel,
hvartill latinska språket har namn?
Det är ett fåkunnigt förlitande på ofelbarheten hos
denna mångkunniga armé, som har ensamt ett sjukligt
förhållande i samhället att tacka för sin existens,
det är en blind tillförsigt till verkan af dessa
massor af piller, pulver, dekokter och mixturer,
hvilket gör att man tror sig kunna vara så oförsigtig
som helst, extravagera så mycket som helst, synda
mot de dietiska lagarna så mycket som helst.
Men när det slutligen – och dit kommer man förr eller
sednare – visar sig, att denna tillförsigt ramlar,
att medikamenterna, om än aldrig så illasmakande,
icke förmå någon kraftig verkan åstadkomma,
att läkarekåren, om än aldrig så skicklig, står
hjelplös, och att kloka gummans kaffesump, om än
aldrig så tjock, bildar idel obegripliga tecken –
ja, då återvänder man dit, hvarifrån man aldrig bort
vika: till naturens friska, lifgifvande kraft, till
dess helsobringande källsprång, för att med långa år
försona hvad stunden brutit.
Det var egentligen till denna punkt vi önskade leda
våra läsares tankar, för att få anledning säga några
ord om en liten ort i vårt kära fosterland, öfver
hvilken generationer nedkallat välsignelse.
Den oändliga rikedomen i vårt lands jord har aldrig
påtagligare framträdt än i vår tid. Det är ett
kapital, som växer alltjemt och ännu tyckes hafva
en lång tidrymd att växa, under det att räntan deraf
dessutom årligen ökas till förbrukning och till harm
för alla som helst vilja måla allt i svart. Bland
andra värdefulla bisaker, som tillhöra denna vår jords
inre rikedom, äro dessa hemlighetsfulla och dolda
laboratorier, der den stora kemisten Naturen sjelf
är i oaflåtligt arbete, och från hvilka qvälla fram i
dagen dessa helsokällor, hvilka, liksom fordom dammen
vid Bethesda, sedan engeln rört om dess vatten, hela
menniskors krankheter. Vårt land är lyckliggjordt med
många sådana springande lifsvatten. Det längst kända
påträffas på östra sluttningen af största landthöjden
mellan Vesterhafvet och Östersjön, i Nykyrka eller Ny
socken, Aska härad och Linköpings län, vid 58°41’2"
latitud, etthundrasexton fots höjd öfver Wettern och
omkring femtusen fot derifrån. Det har med namnet
Medevi blifvit vida bekant, ett namn, angående
hvilket Cnattingius anför den utan tvifvel riktiga
förklaringen, att det betecknar en plats »midt på
skogen belägen»; ty i handlingar af år 1369 omtalas
stället under namnet: »Midhiavidh». Medevi är beläget
på Tylöskogen, der denna stupar ned mot Wettern.
Den förste kände ägaren var den bekante matadoren
Bo Jonsson Grip, »Sveriges rikaste man», såsom han
ännu kallas, hvilken dock utbytte Medevi till Wadstena
kloster mot andra egendomar. Medevi ligger inbäddadt i
villande skog, i en af naturen sumpig ort och under en
förr ständigt regnsjuk himmel. Först med mycket stora
kostnader har det lyckats att få trakten torrlagd
och förvandlad från en vildmark till dess nuvarande
behagliga utseende, och den förr alltid hörda
frågan: »När regnar det inte i Medevi?» – en fråga,
som upprepades med lika skäl som: »När stormar det
inte i Warberg?» – är ej mera berättigad. Regnandet
på förra stället är i årligt aftagande, något som
ej kan sägas om stormandet på det sednare. Detta
regnande vid Medevi har i sin mån medverkat till
att göra helsobrunnen till hvad en sådan bör vara:
en samlingsort för sjuklingar. Nöjets yra dyrkare,
som gerna slå sig ned vid brunns- och badorter för
att gifva vingar åt den för dem tröga tiden, hafva
blifvit bortskrämda derifrån. Nu mera kan man säga
att Medevi är en verklig sjukvårdsanstalt.
Medevi har gamla anor, som falla inom sagans område,
och stora anor, som antecknats i läkekonstens
historia. I trakten kan man ännu få höra berättas
historier, uppenbarligen en gång med afsigt utsläppta
från munkalägret i Wadstena, om underkurer af
Medevi-vattnet, G. v. Düben, som utförligt beskrifvit
Medevi, yttrar angående dessa sagor: »Beklagligen
hafva källornas vatten under den historiska tiden så
försämrats, att några underkurer ej vidare skett.»
Många under, fastän förklarliga, hafva nog sedermera
inträffat vid Medevi, hvarom dervarande förråd af
qvarlemnade kryckor m. m. bära vittne – men hvad är
underverk nu för tiden?
Medevikällornas betydelse för medicinen daterar sig
från den 25 Juli 1678, då den berömde Urban Hjärne
förklarade vattnet för helsogifvande. Han blef
brunnens förste intendent, och sedan drottning
Hedvig Eleonora besökt Medevi, blef stället
naturligtvis modernt och en samlingsplats för den fina
verlden. Efter det Carl XI genom ett plakat af 6 Juni
1681 tryckt kunglig stämpel på surbrunnen, var dess
anseende och betydelse oomtvistad. Brunnslifvets
blomstring hade sin glansperiod under de första
åren af vattnets begagnande, hvarom man äger af
Aurora Königsmarks hand en liflig skildring rörande
societetslifvet derstädes, hvilket då utgjorde en
kedja af lysande tillställningar i den tidens pompösa
stil.
Efter hand och mest under de senaste årtiondena hafva
Medevis resurser för helso- och sjukvård betydligt
ökats, och inrättningen, som har fyra begagnade
källor, flera lasaretter, bad af många slag och
kallvattenkur m. m., erbjuder nu allt, som kan
tillfredsställa långt drifna anspråk på en sådan.
Om vi slutligen ur Medevis sjukjournaler anteckna, att
reumatismer, förlamningar, magsyra, benröta, bleksot,
blodbrist och skrofler äro de vid Medevi allmännast
botade sjukdomar, samt att brunnsinrättningen, som
är belägen två och en half mil från Askersund och en
och trefjerdedels mil från Motala, har mer storartade
stiftelser till understöd af medellösa sjuklingar,
än någon annan sådan inrättning i landet, så hafva
vi angifvit hufvuddragen af denna välsignelserika
anstalt, till hvilken tusentals menniskor stå i skuld
för återförvärfvad helsa och för kanske de angenämaste
minnena i deras lif.
A.-E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
