Svenska Familj-Journalen / Band 11, årgång 1872 / 48 (1869-1885) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sorö kloster och kyrka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

store Absalons föregångare, var personligen bekant
med den helige Bernhard, abbot i Clairvaux’ kloster
i Frankrike och hade en stor förkärlek för denna
orden. År 1144 anlade han Heridsvad kloster i Skåne,
1150 Esrom på Själland samt Ås kloster i Halland, norr
om Warberg. Från Heridsvad anlades Holme på Fyen,
Fris, Lygum, Mickelsbergs kloster samt det berömda Öm
vid Skanderborg. Från Esrom anlades de tvenne redan
nämda, Witsköl kloster och Sorö. Vi finna häraf huru
stor Cistercienserordens makt var i Norden.

Man har bedömt denna orden ganska olika. Säkerligen
kan man, vid betraktandet af denna hierarkiens
jätteskapelse, påstå, att inga stora dygder någonsin
blifvit så litet erkända af en efterverld, men icke
heller några laster så litet straffade af en samtid,
som deras, hvilka tillhörde denna orden. Den var känd
för ett brinnande hat till allt öfverflöd. Munkarne
åto ej kött, sofvo på stråsängar och stego upp vid
midnatt, för att hålla ottesåug tills morgonen,
då de började sitt arbete.
De ansågo ej gudaktigheten bestå i den yttre kulten
endast, utan fast mer deri, att menniskan uppfyllde
sina jordiska åligganden. De väckte derföre en
långt ädlare anda hos folket, än Cluniacenserna,
hvilka genom sin kärlek för prakt utarmade sitt
land. Genom denna sparsamhet och idoghet blefvo
Cistercienserordens kloster mycket rika, och dess
abboter ofta medlemmar af konungens råd. Intet af de
kloster, denna orden hade i Skandinavien, kunde dock
mäta sig med Sorö. Hit sammanflöt den påfliga skatten
från Nordens trenne riken. Klostrets abbot under
drottning Margarethas tid ansågs stå i förtroligt
förhållande till henne, hvaraf hon fick namnet
"Munkedejan".

Kyrkan i Sorö.

Efter denna återblick på Cistercienserorden, kunna
vi fatta den förvånande, ja, sublima enkelhet, som
utmärker Sorö kyrka. Den är uppförd af mursten i
korsform med sidoskepp
och utan ornamenter på pelarnes kapitäler och
baser. Façaden och ingångarne äro, som teckningen
utvisar, enkla. I storlek öfverträffar denna
kyrka dock de flesta domkyrkor i Norden. Längden
är tvåhundratjugu, bredden sextioåtta och höjden
femtiotvå fot. Det mest aktningsvärda är, att
korsflyglarne hafva hvardera två kapeller, hvilket
man icke finner i någon af våra medeltidskyrkor,
men hvilket man i Italien påträffar så mycket oftare
i kyrkor från renaissancens tidehvarf. I kyrkan
ligger den af Saxo så berömda Hvideslägten begrafven,
och främst bör nämnas den store erkebiskopen i Lund,
Absalon, som egentligen hette Axel, och af hvilken
Axelshus (Köpenhamn) har sitt upphof. Af kungliga
personer ligga här Christopher II och Waldemar
Atterdag. Här hvilar också den odödlige Holberg,
"Danmarks Fryd og Äre".

Klostret, i hvilket Saxo Grammaticus skref sin
"Historia Danica", uppbrann 1247, hvarvid äfven
kyrkan skadades. Den
reparerades dock snart; men, i följd af en osed
bland byggmästarne, verkställdes reparationen utan
afseende på kyrkans ursprungliga rundbågsstil, till
följd hvaraf den försågs i hufvudskeppet med spetsiga
sidobågar. Att sådana stilvidriga reparationer blifvit
gjorda på de flesta äldre kyrkor, är en känd sak. Så
är förhållandet med domkyrkorna i Wiborg, Roeskilde
och Lund, hvilken sednare dock nu, så vidt möjligt är,
återställes. Sådan Sorö kyrka nu befinner sig, kan
man se, att genom denna helgedom gått en hel annan
symmetri, som blifvit bruten genom någon sjelfklok
och egensinnig byggmästare, på samma sätt, som om
man finge se en Raphaëls madonna renoverad af en
holländsk målare.

Sorö klosterorden upphörde 1580, och 1586 utkom en
förordning af den för vetenskapen nitiske Fredrik II,
att klostrets gods skulle anslås till "en besynnerlig
og bedre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>