Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luftvägar i New-York - Råd till en vän. Poem av Richard Gustafsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Luftvägar i New-York.
Bland de medel som på sista tiden kommit till
användning för att underlätta trafiken å
New-Yorks folkfyllda gator äro så kallade pneumatiska
rörbanor för persontrafik, der vagnarne drifvas fram
medelst komprimerad luft. För oinvigde synes det
ingalunda vara angenämt eller behagligt att sålunda
stufvas in i en låda, för att sedan slungas fram
ungefär som en ärta i ett blåsrör; men praktiken
har redan visat, att alla obehag kunna aflägsnas och
att man begagnar sig af detta fortkomstmedel utan
ängslig hjertklappning samt färdas mycket tryggare
och behagligare än på vanliga jernvägar.
Idéen med luftvägarne är den samma som för
den i stora städer använda pneumatiska post-
och paketbefordringsmetoden, hvilken väl –
åtminstone till sin princip – torde vara
mången af våra läsare bekant, nämligen den att
banan består af i horisontelt läge lufttätt
sammanfogade jerncylindrar och uti dem inpassad
en slags vagn, som sluter tätt intill rörets inre
yta och skjutes fram genom inpressad luft.
Systemet med persontågen är precist det samma, endast
med gröfre rör, större lufttryckningsmaskiner
och beqvämt inrättade vagnar. Rörbanorna hafva
hittills lagts under gatorna; på sista
tiden har man försökt bringa en annan byggnadsplan
till användning enligt hvilken rören fästas under
stora hvalfbågar öfver gatan – båda delarne för
att göra så litet hinder i gatutrafiken som möjligt.
Rören äro cirkelrunda och af åtta fots diameter
och i dem finnas inpassade vagnar,
som fylla hela hvalfvets rundning och i sitt inre
äro utstyrda med största elegans och beqvämlighet;
de äro vanligen hundra fot långa och hvila på små
rullar, löpande å jernskenor.
Drifkraften för vagnens fortskaffning genom rören
åstadkommes med en hundra hästars ångmaskin, som
hvarje minut pressar in hundra tusen kubikfot luft
efter vagnen och sålunda åstadkommer ett lufttryck
på dess baksida af omkring tjugu centner, hvarigenom
den skjutes framåt med stor hastighet.
Stationer finnas här och der anbragta på banorna och
öfverallt finnas pneumatiska apparater för att lyfta
passagerarne upp eller ned, för att de ej skola
behöfva begagna trappor. Tågens fart, liksom deras
afgång från och ankomst till anhaltstationerna,
angifves genom en telegrafapparat, som står i
förbindelse med det hela och sättes i rörelse vid
vagnens afgång.
Medan detta fortkomstsätt erbjuder dubbelt så stor
hastighet som ett vanligt bantåg, medför det obetingad
säkerhet för passagerarne – naturligtvis amerikansk
"obetingad säkerhet". Åtminstone så mycket är visst,
att här icke kan förekomma några olyckor genom lokomotiv
som springa eller stöta tillsamman, vagnar som hoppa
ur spåret och krossas o. s. v.
Vår illustration visar till venster öppningen af
en underjordisk pneumatisk jernväg vid en af
dess stationer och till höger interiören af en
passagerarevagn.
Pneumatisk jernväg i New-York. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>