Svenska Familj-Journalen / Band 11, årgång 1872 / 116 (1869-1885) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sundsvall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gevärsfaktori, men detta flyttades i stället till
Söderhamn; hvadan drottning Christina, som år 1647
bekräftade de af hennes fader utfärdade privilegier,
meddelade föreskrift om den sammas flyttning till
sitt nuvarande läge, vid Selångersåns utlopp i den
s. k. stadsfjärden. Privilegierna utvidgades
ytterligare af konung Carl XI.

Sundsvall var från ålder en handelsplats. Detta gjorde
också att staden så småningom utvecklade sig till en
för den tiden ganska aktningsvärd höjd. Emellertid
inträffade år 1721 en händelse, som för någon tid
hämmade dess utveckling. En rysk flotta, som i Maj
månad nämde år ankommit till grannskapet af Sundsvall,
gjorde nämligen anfall på staden, med den påföljd, att
invånarne, då de icke längre tyckte sig hafva någon
utsigt till seger, sjelfva till en del stucko staden
i brand, samt sänkte de i hamnen liggande fartygen,
på det de ej måtte falla i fiendernas händer. Staden
försvarades emellertid ännu med stort hjeltemod af
50 jemtländska ryttare, understödda af borgerskapet;
och tvenne gånger blefvo ryssarne segerrikt
tillbakadrifna. Svenskarne måste emellertid slutligen
vika för öfvermakten; och staden intogs den 25 Maj
samt utplundrades och ödelades i grund. Hvartenda
hus uppbrändes; till och med de i hamnen nedsänkta
fartygen upptogos och stuckos i brand. Det enda som
förskonades undan denna förfärliga ödeläggelse var
kyrkan.

Inloppet till Sundsvall.

Efter freden uppstod staden emellertid åter i ett
nytt reguliert skick. Affärerna kommo snart i gång,
och staden utvecklade sig så småningom allt mer och
mer. Vid 1765 års riksdag förökades privilegierna
och Sundsvall erhöll del i Hernösands stapelrätt, med
upplagsplats och frihet för de varor som exporterades
m. m., jemte obehindrad handel med de orter vid
Östersjön, der linfrö-affärer bedrefvos. Längre
fram erhöll staden egen stapelrätt och 1859 allmän
nederlagsrätt. Genom dessa så småningom förvärfvade
friheter,
uppblomstrade handeln betydligt; och i närvarande
stund täflar Sundsvall med Gefle om att vara Norrlands
största handelsstad.

Det är icke vår mening att trötta
läsaren med sifferuppgifter; men för att kunna gifva
någon liten föreställning om stadens beständiga
tillväxt, vilja vi meddela några sådana. Så hade
t. ex. stadens handelsflotta, som år 1852 bestod af
37 fartyg, om sammanlagdt 3,995 läster, vid 1870 års
slut stigit till det ansenliga antalet af 65 fartyg,
om 6,045 nyläster, deribland 12 ångfartyg. Under
åren 1844-47 nybyggdes 20 fartyg om tillsammans
1,299 läster; men ensamt under år 1870 löpte af
stapeln 13 fartyg, om sammanlagdt 1,544 nylästers
drägtighet, hvarförutom åtta större segelfartyg voro
under nybyggnad. Under år 1870 ankommo från utrikes
orter 911, från inrikes orter 175 och utan förpassning
94 fartyg; under samma år afgingo till utrikes orter
994, till inrikes orter 151 och utan förpassning 100
fartyg. Uppbörden vid tullkammaren uppgick år 1852
till 42,073 R:dr; hvaremot tullmedlen,
nederlagsafgifterne, lastpenmngarne samt fyr- och
båkmedlen år 1870 stigit till sammanlagdt 396,435
R:dr 76 öre, deraf tullmedlen ensamt uppgingo till
203,338 R:dr 35 öre.

Stadens utrikeshandel utgöres af utförsel af
jern- och trävaror samt införsel af speceri- och
manufakturvaror. För att visa hur stor utförseln
är, vilja vi äfven i detta afseende anföra några
siffror. Så utskeppades t. ex. under år 1870 ej
mindre än 46,192,73 centner jern, 136,837 stycken
sågtimmer och spiror, 20,134,087 kubikfot bjelkar
och plankor m. m., 77,578 kubikfot ved och 265,341
stycken furustäfver.

Häraf synes hur betydligt staden gått framåt under
de sednaste decennierna, samt huru den år för år
tillväxer i välstånd och utveckling. Denna tillväxt
torde blifva ännu betydligare, då, i en icke så långt
aflägsen framtid, den föreslagna jernvägen mellan
Sundsvall och Trondhjem kommer till stånd. Början
till denna vigtiga kommunikationsled är redan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>