Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmännyttigt. Petroleum - Logogryf - Charad - Bokstafsgåta - Gåta - Uttydningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Petroleum. Det är omkring sju år sedan bergoljan
(petroleum), dittills hos oss endast bekant som ett
sällan användt helsomedel, anlände till Europa för
att täfla med vanlig lampolja och fotogen samt snart
undantränga dem såsom lysämne.
Hvilka kolossala qvantiteter deraf som från Amerika
skeppats öfver till Europa framgår derutaf, att
exporten af raffinerad petroleum år 1869 uppgick till
ej mindre värde än 40 millioner dollars.
Den vid petroleums rening afskiljda petroleumetern
(petroleumbenzin) har tyvärr ännu icke vunnit
någon särdeles användning i tekniken och har derföre
tillfölje, af dess ytterligt billiga pris, blifvit ett
farligt förfalskningsmedel i stället för petroleum.
Sådana förfalskningar af petroleum äro de vanliga
orsakerna till de lampexplosioner som oupphörligt
omtalas i tidningarne.
God petroleum kan aldrig explodera, när den brännes i
petroleumlampor. "Lampornas demon" såsom en engelsk
tidning år 1860 benämde den då första gången till
Europa komna raffinerade petroleum, var således ett
blott delvis betecknande namn.
För teknikern kan det icke falla sig svårt att
undersöka oljans godhet, men den konsument som ej
är tekniker beror helt och hållet af köpmannens
fackkännedom eller ärlighet. Emellertid kan hvilken
köpare som helst göra sig förvissad om varans äkthet
och oskadlighet genom att undersöka, huruvida den
håller följande prof:
1) Färgen skall vara hvit eller ljusgul och med
blåaktigt skimmer.
2) Lukten bör vara svag och icke oangenäm.
3) Ett litet profrör, fylldt till trefjerdedelar
med petroleum, värmes till 30 grader, hvarpå man
närmar till rörets öppning en brinnande sticka –
tändes oljan, så är den försatt med petroleumbenzin
och bör obetingadt förkastas.
Den som har en aërometer till hands bör väga oljan;
den bör på skalan icke visa under 0,795 och icke
högre än 0,804 vid en temperatur af 15° Celsius.
Petroleum bör – hvad blott för få är kändt – ej
bevaras på kärl som äro utsatta för solljus; oljan
förändras derigenom så att den brinner mycket sämre,
med röd och rykande låga. Härutaf förklaras hvarföre
petroleum som tages hos samma köpman och ur samma
fat ofta visar sig sämre ena gången än den andra.
Till en oklar lamplåga medverkar dock äfven andra
orsaker; dertill hör en dåligt rengjord brännare, men
framför allt en fuktig lampveke. Förr än man sätter
in någon ny veke, bör man derföre alltid lägga den
att torka på något lämpligt ställe. Att glaset till
petroleumlampan springer, är en olägenhet som kan
undvikas derigenom att man ristar en fin rand längs
efter det med en diamant, eller hänger en messingstråd
inuti glaset, så att den räcker till glasets midt.
Så oskyldig och inexplosibel god petroleum än är,
i och för sig, så farlig kan den äfven vara, om den
spilles på duken eller annat tyg, som sedan råkar i
brand.
Det bästa medel att släcka petroleumeld är sand,
fuktad med salmiakspiritus. Salmiaksprit, jemväl
ett förträffligt medel för brännsår, borde alltid i
hvarje hem finnas till hands; den som är nödsakad att
bränna petroleumlampa och vill skydda sig för faran
af brandolycka bör alltid hafva till hands en dylik
sandblandning – nota bene i ett väl tillslutet kärl.
Logogryf.
Jag är en dundrande hjelte vorden
och kan med säkerhet äska ljud;
nog är det kändt att jag går på jorden,
men utan skodon – i krigisk skrud.
Jag låter ofta mig här traktera
men kan undvara båd’ vått och torrt.
Solida former kan jag prestera,
är sällan lång, men dess mera kort.
Till många fester jag är sjelfbjuden,
men får mig "hålla i skinnet" dock,
och när som oftast jag får "på huden",
då jag är känslolös som en stock.
Priviligerad att blifva buren,
jag pretenderar också derpå,
men har, som sagdt var, alltjemt den turen
att få, hvar gång som det händer, gå.
Jag är en älskare af taktiken
och kan ge mästerligt prof på takt;
jag svärmar äfvenså för musiken
och tjusar sjelf, som jag tror, med makt.
Men om för torrhet man mig beskyller,
när någon gång man mig lyssnar på,
jag rår ej för att jag ej förgyller
min kända vältalighet ändå.
Af sju små delar jag hopad blifvit,
dem till din tjenst jag vill lemna nu:
Kom väl ihåg hur jag mig beskrifvit! –
Nu börjar blandningen med de sju:
Hvad äro makarne här i lifvet,
när de ha’ blifvit ett äkta par?
Hvad är det bruden får "ta’ för gifvet",
när hon till brudstolen hunnit har?
En nyttig vara, den vi af hvalar
i gengäld fick för den död, dem gafs;
hvad får i fridens så stilla dalar
den redligt kämpat, när han begrafs?
En mekanism som har oss bevisat
att den förstått följa med sin tid,
och något, hvilket man alltid prisat
som godt att hafva i lifvets strid;
en herrskarinna uti det våta;
och hvad som tyder på billigt pris;
hvad man sig aldrig bör göra låta
som redbar menn’ska och fast och vis;
hvad var den dufva, jag först såg flyga,
som om hon anat ett styggt försåt,
men sedan tyst till min hand sig smyga,
der utan fruktan sitt korn hon åt?
Hvad plär man ofta i lägret göra
och i kasernerna likaså?
Hvad är det, som vi ju aldrig böra,
hur gerna målet vi vilja nå?
Om någon, villad utaf begäret,
på "mitt och ditt" icke skilja kan
och fastnar blindt på det lömska skäret
på lifvets bölja, hvad gör då han?
Hvad är det som skall ett aktadt minne
åt efterverlden bevara här?
Hvart gick den svunne, som först var inne?
Hvad kan man säga, en fattig är?
Hvad fann jag lätt i hvar borg i norden?
Hvad plägar fåglarne sina små?
Hvad bör hvar menniska här på jorden,
om hon skall lefva, tillräckligt få? –
Nu tror jag, vet ni, om ni tillåter,
att nog det vara kan denna gång;
måhända skall, när jag kommer åter,
jag presentera mig mera lång.
A-st.
Charad.
Mitt andra, min första, sad’ ynglingen hurtigt,
När med en kamrat, nyss mitt hela han druckit.
Linéa G.
Bokstafsgåta.
Följande bokstäfver och stafvelser, riktigt
sammansatta bilda 9 ord, hvars begynnelsebokstäfver
beteckna en stor stad i Sverige, slutbokstäfver ett
rike i Europa.
st t cy af pern år oe k h or lä ta ro ck k err ive
må l si are.
De 9 orden äro:
1. Hvad herdar bruka begagna. 2. Hvad man utgjuter
då man gråter. 3. En bergstopp i Grekland. 4. En ö
i Medelhafvet. 5. Hvarmed man brukar meta. 6. En
titel. 7. En sjö i Finland. 8. Hvad man
kallar en båt, som ej är tät. 9. Ett yrke.
K. E.
Gåta
En resa jag gör, ack, så lång, så lång,
Om hösten.
Men, att jag får komma igen, en gång,
Är trösten.
Flinkt följer jag Nordan, min gamle vän,
I spåren,
Men kommer så lycklig och glad igen
Om våren.
Wilhelmina.
Uttydningar.
Lösning af Logogryfen i föregående häfte, sid. 192:
Arflös, hvaraf fås: arf, fras, far, föl, fösa, al,
frö, larf, söla, alf, slarf, öra, ösa, löf, sal,
löfsal, frös, af, slaf, lös, fars, fal, ras, rafs,
för, slö, öl, ö, lösa.
Lösning af Stafningsgåtan i föreg. häfte, sid. 192:
Skälmskt.
Lösning af Gåtan i föregående häfte, sid. 192:
Gräshoppan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
