Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Två valplatser. Af Andersson-Edenberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förtröstan, det är att se det gudomliga, det
oöfvervinneliga, ansigte mot ansigte.
Denna förbrödringens tanke vill ej längre – hvad
lycka att lefva med i en sådan brytningens tid! –
endast bäras som en dröm i ett ädelt sinne eller som
en gömd känsla i ett ungdomligt varmt hjerta. Född
till verldsmedborgarrätt, nöjer han sig icke längre
med att blott äga en liten vrå af verlden. Han vill
vara hvad han verkligen är, en allmän naturkraft,
och verka som sådan.
Och hvad har han icke redan verkat! Alla dessa den nyare
tidens stora uppfinningar, dem vi beundra, äro
hans verk. Alla de tusen nya vägar, på och genom
hvilka afståndet mellan menniskorna förminskats
eller förmedlats, härstamma till sin idé från
honom. Telegraftråden, der verldens tankar och idéer
mötas, jernvägen, på hvilken flitens alster flyttas
från det ena landet till det andra för att utbytas,
skeppen som plöja hafven, verkstäderna, der tankens
och kroppens förenade arbete söker fylla de ständigt
ökade behof, som en ständigt ökad upplysning medför,
hvad äro de annat än
stora kungsvägar, enkom anlagda för påskyndande af
den högtid, då förbrödringens ande skall hålla sitt
segertåg genom verlden?
Så länge verldsåskådningen ännu rörde sig inom gröfre
former och en sannare uppfattning af mensklighetens
verkliga bestämmelse förefanns endast inom trängre
kretsar, utan stämma att göra sig hörd, utan styrka
att på öfvertygelsens väg tränga sig fram, var det ock
helt naturligt, hur mycket man än må beklaga denna
hårda nödvändighet, att utvecklingen skulle taga sina
större steg framåt genom våldsamma skakningar, genom
reningsprocessen i krigets skärseld. Huru våldsamt
och huru ständigt verksamt detta utvecklingsarbete
varit ser man deraf, om man ej minnes det, att
Europa knappt har en större slätt, der icke strömmar
af blod flutit, der icke nationer och raser stått
mot hvarandra i harnesk och i uppsåt att förgöra
hvarandra, icke ett enda folk, som hunnit den dag
som är på en oafbrutet fredlig väg.
 |
Parti af industriutställningspalatset i Stockholm 1866. (Teckning af C. S. Hallbeck.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
