- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 11, årgång 1872 /
320

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmännyttigt. - Logogryf. - Charader. - Stafningsgåta. - Schack-Gåta. - Uttydningar.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pannan från hällen och låta massan kallna så att
blandningen blir tjockflytande, hvarpå man ännu en
stund rör om den, för att kautschustyckena må riktigt
sönderdelas. Skulle icke detta lätt låta sig göra, så
måste man ännu en gång upphetta massan. De skoplagg,
hvilka man vill göra vattentäta, böra vara väl torra
och anfuktas på sulorna och i sömmarna samt ställas
på en varm ugn. När de torkat, så uppvärmes å nyo
den ofvan nämda blandningen och strykes medelst en
pensel på hela sulan, i sömmarne och en half
till två tum upp på öfverlädret. Derpå ställer man
skorna åter på ugnen och upprepar förfarandet, så
snart den första påstrykningen sugit sig in. Efter
2 à 3 dagar kunna skodonen begagnas och putsas med
vanlig skoborste. Derigenom att vattnet hindras att
oupphörligen intränga i lädret och angripa det, blir
skodonens varaktighet mycket större, och man skall
således medelst detta enkla och billiga förfaringssätt
icke allenast skydda sig för förkylning utan äfven
göra en materiel vinst.

Logogryf.

Min väg är öppen och fri min bana,
der inga hinder naturen lagt.
Väl kan jag styras af händer vana
och synas vara i deras makt,
men, när det gäller, en högre vilja
jag måste lyda förutan prut:
hvem mäktar också till trots sig skilja
från ödets orubbliga beslut?
Jag ter mig fredlig i stilla nejder
och går för konstgjorda trappor opp;
har varit med uti många fejder,
kan inge fruktan såväl som hopp.
Jag syns från fjället, jag syns vid stranden,
kring alla länder min bild man fann;
Jag går med budskap till fjerran landen
och vänder åter, när så jag kan.
Långt in i landet jag ofta tränger,
har stundom svårt att mig reda ock;
men hur jag kryssar och hur jag svänger,
jag "går i land" med mitt uppdrag dock.
På nakna stranden stod först min vagga:
Hvart se’n den flyttades, ej jag vet.
Hvarför för mig man plär ofta flagga,
det må nu vara min hemlighet –
Fast ingen sjukdom jag hos mig känner
jag måste likaväl "taga in";
det är en praxis hos mina vänner,
och deras vilja får vara min.
Man ofta nog mig i bojor binder.
– förklara det, den som kan och vill! –
och lägger ut för mig många hinder,
blott för att få mig att ligga still. –
Sex enkla delar blott jag består mig,
dem vill jag gerna behålla qvar;
men du, som dristigt på lifvet går mig,
tag hvad jag äger, blott lifvet spar:
Hvad här och der man plär bättre taga,
men är dock ej någon tjuf för det;
hvad, helst som ständig, man må beklaga
hos en och hvar med uppriktighet;
hvad ofta nog kan vår blick bedraga,
det är en sanning, som hvar man vet;
hvad stundom skingrat en mans bekymmer
och skapat glädje, der förr var sorg;
hvad sexti kannor på spiken rymmer;
hvad tåget gick med till Göteborg;
hvad äro alla vår tids qvartaler?
hvem lefde före båd’ mig och dig?
hvad skall från ränker, svek och kabaler
sist göra slut på en törnig stig?
hvad får man ofta despoten höra,
när vreden här honom faller på?
hvad plägar skälmen i lönndom göra?
och när han gör det, hvad gör han då?
ett ord, ett utrop, som plär betyda
att någonting har ens afsmak väckt;
hvad är den "junkern", som ej vill lyda,
om far "till hjelp ta’r sin hela slägt",
som likt ett vilddjur i berg och backar,
bland träd och buskar ses ströfva kring,
och sliter upp "både skor och klackar",
men gör af nytta just ingenting?
ett varningstecken för dem, som plöja,
ej åkrens tegar, men böljan blå;
och hvad "en lustig" oss plär förnöja,
när med sitt skämt han får hålla på;
hvad hvarje tillvaro har sin egen;
hvad hunden var, när han retad blef;
hvad man kan skåda på åkertegen,
och körsven’ fram i sin "polle" dref;
ett ord, som anger, att nu bevisas,
hvad nyss man påstått – hur lyder det?
hvad ofta nog från sin vrå förvisas
blott för att koka och blifva het;
hvad gjorde jag, om jag bara finge,
bums åt sitt värde hvar handling låg?
– och hur med skräpet det sedan ginge
jag hvarken hörde på eller såg –
hvad vise män, enligt gamla "stylen",
tillsammans voro; och allrasist,
hvad sällan sårades utaf sylen,
men utaf nålen dess mera visst. –
Seså, min läsare, tag emot’en,
min logogryf, men för sträng ej var:
jag stryker nu med förlof på foten
och hviskar sakta: au revoir!

A-st.

Charader.

No. 1.

Mitt första har beviljat mig
Mitt hela uti lundens grotta
Och lofvat att mitt andra sig
Då klockan ringer åtta.
                Hafvets son.

No. 2.

En mitt andra
Vid mitt första
För mitt hela
Ju kallas plär
Och det just är,
Hvad man har här.
                Erik Stolt.

No. 3.

Om flickan blott mitt första är
Hon lätt mitt andra fånga plär
Och till sitt stöd det får.
Mitt tredje första hälften är
Af hvad i trädgår’n växa plär
Och hvad i skogen står.
Mitt hela, ett figurligt ord.
Begagnas mycket i vår nord
Om den, som tager dygden till,
Då han sin ondska dölja vill.
                Wilhelmina.

Stafningsgåta.

Stafvad med a är jag ett substantif, med ä ett adj.,
med e ett subst., med y ett subst.

Erik Stolt.

Schack-Gåta.

(Efter hästens gång å schackbrädet.)

| Hvad | höjd | rarn | i | verl | der | namn | tets |
| bärs | käm | är | un | s | ryk | den | bul |
| sång | öf | ut | vat | s | blid? | famn | som |
| s | trakt | pa | pe | strid | ten | ler | s |
| er | la | hos | ty | ten | det | se | hvad |
| till | ner | drop | mo | li | sta | he | bråk |
| tå | är | ti | från | bång | makt | är | gran |
| o | trakt | mot | hvad | na | de | och | la |

Uttydningar.

Lösning af Logogryfen i föregående häfte, sid. 288:
Främling, hvaraf fås: frän, fläng, in, räf, mil, fil,
lär, än, män, lin, mig, fri, flin, grin, fin, ring,
äng, nig, ärlig, ärm, lim, gin, min, färg, gräl, lif,
il, ni, I.


Lösning af Charaden i föregående häfte, sid. 288: Tårflod.

Lösning af Stafningsgåtan i föregående häfte,
sid. 288: Franskt och Spanskt.

<b>Lösning</i> af Bokstafsgåtan i föregående häfte, sidan 288:
1) Glarus, 2) Ungern, 3) Samsö, 4) Tobolsk,
5) Ajaccio, 6) Falun, 7) Anjou, 8) Don, 9) Omberg,
10) Loire, 11) Femern; hvaraf begynnelsebokstäfverna
beteckna Gustaf Adolf, slutbokstäfverna Snökonungen.

Uttydning af Palindromen i föreg. häfte, sid. 288: Get–teg.

Uttydning af Rebus i föregående häfte, sid. 288:
Med last af laxöringar i båten kom fiskaren fram ur viken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:28:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1872/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free