Svenska Familj-Journalen / Band 11, årgång 1872 / 333 (1869-1885) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kraften. - I Landala-bergen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kraften.

Utan Gud en egen kraft har ingen
På jordens rund.
Lyft din själ i bön på spända vingen:
Stark du blir i samma stund.

Sänk ej sorgligt ned i dåsig dvala
Din korta dag!
Nej, var djerf, var snabb som vingad svala,
Drag med fröjd hvart andedrag!

Sätt dig modigt på den stolta springarn,
Som nämnes tid!
Grip med kraft i gyllne drufvobringarn,
Drick en skål för lifvets strid!

Gå som väldig kämpe genom verlden
Ditt lifs minut.
Att för "rätt och sanning" draga svärden!
Segren blifver din till slut.

Bygg dig så en bro allt upp till himlen
Af hopp och tro!
Stig på den med lugn från jordehvimlen
Dit, der kraften först får ro!

Paul Paludan.

I Landala-bergen.

Utsigt till arbetarebostäderna och "vattenborgen" i Landalabergen. (Teckning af C. S. Hallbeck.)

Man må som främling besöka Göteborg eller tillhöra
detta samhälle – åt ett håll känner man sig der
företrädesvis dragen, då man vill hämta vederqvickelse eller
inandas en renare luft, än som i den "instängda staden"
kan bestås – och detta är till de vackra promenadplatserna,
dem konsten med smakfull hand ordnat, såsom Trädgårdsföreningens
park, alléerna och den s. k. Kungsparken m. fl.
Söder om den egentliga staden draga dessa sin gröna gördel
kring den vallgraf, som i fordna dagar omslöt det befästade
Göteborgs murar, och locka med oemotståndligt behag till
besök.

Den, som för tio eller femton år sedan sett denna trakt
och först nu får återse den, skall knappast kunna tro, att det
är samma nejd som han förut sett. Den såg då ut alldeles
som en vanlig beteshage med alla möjliga impedimenter –
stenar och gyttjepölar, videhäckar samt ett och annat
magert pilträd. Ja, det var en rent af ful, otreflig trakt,
den man helst undvek och egentligen besökte blott för den
genväg man derigenom beredde sig till någondera af
Hagaförstäderna.

Men nu? ...

Nu utbreda sig fria, saftiga gräsplaner mellan rika
buskager och präktiga löfträd – visserligen ännu unga,
men utlofvande den rikaste skugga redan i närmaste
framtid. Och hvilka täcka vyer har man ej från dessa
slingrande gångar! – Öster ut reser sig stolt Thalias
tempel, konstens helgedom, och på motsatta sidan
af vallgrafven ligger det stora salutorget med sin
permanenta, alltid storartade marknad. Följer ögat
härifrån den väg, som utefter vallgrafvens norra
strand med en ansenlig bredd sträcker sig från
Grönsakstorget bort till Fisktorget, – skådar det
denna s. k. "Jungfernstieg", uppenbarar sig der det
mest brokiga och rörliga lif; men går blicken ännu
längre mot vester, får landskapet en mera storartad
prägel. Elfven, den mäktiga Göta elf, går der sin
kungliga gång. Röken från kommande och gående ångare
hvirflar mot höjden; vimplarne på större och mindre
seglare svaja för vinden; men bakgrunden i denna
tafla är ytterkanten af Majornas stora förstad –
en tätt bebyggd höjdsträckning, lifligt påminnande
om Stockholms Skinnarviksberg.

Kungsparken är redan i närvarande stund en af de
behagligaste parkanläggningar man kan få se; men hvad skall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>